Den gångna sommaren gav en försmak av behoven. För hemelektronik-kedjan Mediamarkt innebar den långa värmeböljan att försäljningen av luftkonditionering till privathushåll fyrdubblades, jämfört med året innan. Samma sak på Elgiganten där försäljningen ökade ”massor”, enligt kommunikationsansvariga Jessica Wallin.
– Fläktar, AC, luftvärmepumpar…vi sålde betydligt mer av alla typer av apparater som ger någon form av svalka, säger Jessica Wallin.
Kontgjorda växthusgaser
I USA har de allra flesta hem (86 procent 2016) redan luftkonditionering och den utbredda användningen lyfts ofta fram som ett klimatproblem. Luftkonditionering beräknas stå för hela 5 procent av energikonsumtionen i landet, energi som till stor del kommer från fossila källor som kol. Dessutom innehåller apparaterna köldmedier i form av så kallade fluorkolväten, eller HFC-gaser.
Fluorkolväten är konstgjorda växthusgaser som är tusentals gånger starkare än koldoxid.
De infördes för att ersätta de ozonnedbrytande ämnen som tidigare användes som köldmedier i alltifrån kylskåp till luftkonditionering. Utfasningen av ozonskadliga ämnen reglerades i det så kallade Montrealprotokollet som trädde i kraft 1989.
– Fördelen med HFC-gaser är att de inte bryter ned ozon, däremot är de 1000–5000 gånger starkare växthusgaser än koldioxid. Det som pågår nu är att man vill avveckla även HFC, och därför har begränsat försäljningen mätt i koldioxidekvivalenter inom EU, säger Björn Palm, professor i energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
I moderna kylskåp är HFC-gaserna numera utbytta mot kolväten som isobutan, som har tusen gånger lägre växthuseffekt (GWP- Global Warming Potential) än HFC.
– Nackdelen är att de ämnen som har låg GWP, som isobutan, är brännbara och kan explodera om de läcker ut i luft. För att förhindra det har man bland annat lagt alla rörskarvar på kylskåpens utsida, säger Björn Palm.
På institutionen för energiteknik vid KTH, där Björn Palm är verksam, bedrivs sedan många år forskning på ett annat kolväte, propan, som köldmedium i luftkonditionering.
– Propan och isobutan är ämnen som förekommer i naturen till skillnad från de konstgjorda HFC-gaserna. De är utmärkta köldmedier, enda nackdelen är att de är brännbara. Jag skulle gärna se att utvecklingen går mot dessa naturliga ämnen som redan används utan större problem i gasol och till gasspisar, säger Björn Palm.
Utsläppen minskar
Utsläppen av HFC från kylsystem utgör endast 2,5 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser, men de har ökat med 60 procent sedan 1990. I slutna system borde inga gaser läcka ut men utsläpp sker oavsiktligt under användning och vid tillverkningen. Redan 2006 införde EU direktiv och den så kallade F-gasförordningen för att begränsa utsläppen av de extremt starka växthusgaserna.
De största utsläppsländerna globalt sett är USA och Kina, följt av EU och Japan. I Europa är Tyskland och Frankrike de största förorenarna. Utsläppen i Sverige och inom EU minskar sedan 2008, men inte tillräckligt än så länge, även om EU nu infört regleringar som skapar förutsättningar för snabbare utsläppsminskning.
För att minska utsläppen på global nivå enades världens länder 2016 i Kigali i Rwanda om att användningen av HFC-föreningar ska begränsas kraftigt. Det så kallade Kigaliavtalet – ett tillägg till Montrealprotokollet – träder i kraft 2019.
Kigaliavtalet säger också att rika länder ska hjälpa fattigare länder med övergången till mer klimatvänliga alternativ, enligt Marianne Tegman, enhetschef på Naturvårdsvårdsverket.
– Ett av de viktigaste besluten under Montrealprotokollets 30:e partsmöte var att fylla på den multilaterala fonden (MLF) med 540 miljoner US-dollar i syfte att stödja utvecklingsländerna i arbetet med att fullfölja sina åtaganden under protokollet, säger Marianne Tegman.
Värmepumpar ger kyla
Oavsett vilka köldmedium eller metoder för kylning som kommer att användas i framtiden står det klart att kylbehovet kommer att öka både i Sverige och globalt framöver.
– Vi kommer att använda alltmer kylteknik, globalt sett kommer det att få effekter när fler får hyfsad standard och tillgång till kylskåp och drägliga inomhustemperaturer, säger Björn Palm.
Det är en viktig global hälso- och rättvisefråga, som med rätt lagstiftning inte behöver innebära några allvarligare miljö- eller klimatproblem, menar han.
– Det borde kunna gå att göra anläggningar med propan eller andra naturliga köldmedier som är tillräckligt säkra och därmed undvika negativ inverkan på miljö och klimat, och uttjänta apparater ska redan idag tas om hand på ett kontrollerat sätt. De indirekta utsläppen av förbränningen av olja och kol till elen som driver apparaterna är ett betydligt större problem globalt, säger Björn Palm.
Elproduktion i Sverige medför däremot inte så stora klimatutsläpp.
Det saknas statistik över hur många svenska hushåll som har någon form av luftkonditionering installerad. Däremot är det känt att många svenska småhusägare kan kyla huset med hjälp av sina luft-luftvärmepumpar.
– Luft-luftvärmepumpar ger värme på vintern och kan användas till kyla på sommaren. Enligt senaste skattningen har omkring 393 000 småhus av 2 miljoner den möjligheten, säger Lars Nilsson, handläggare på Energimyndigheten.
De som har bergvärme kan på liknande sätt utvinna kyla ur borrhålet under sommaren, vilket tack vare den högre temperaturen i borrhålet ger högre verkningsgrad för bergvärmepumpen under kallare årstider.
Även luft-luftvärmepumparna och bergvärmepumparna är beroende av köldmedier som HFC för att ge kyla, och anpassas nu till följd av de hårdare krav som ställs på all kylteknik. Vissa av de mest klimatskadliga HFC-gaserna är idag helt förbjudna.