– Kvinnor äger mindre och mindre skog. Vi utgör 38 procent av skogsägarna men äger själva bara 14 procent av skogsmarken. Män äger 56 procent medan 29 procent ägs av män och kvinnor tillsammans.
Rätt att ha samma möjligheter
Eftersom två tredjedelar av alla skogsköp görs av dem som redan har skog, samtidigt som män har bättre tillgång till kapital och större chanser att få låna på banken, ser trenden illavarslande ut om målet är ett mer jämställt skogsägande.
– Skogsnäringen är en av de sista verkligt stora manliga bastionerna i Sverige, säger Kerstin Dafnäs.
Men vad betyder då den manliga dominansen för skogen? Skulle ett mer jämställt skogsbruk vara bättre för miljön och klimatet?
Kerstin Dafnäs säger att det ojämställda skogsägandet är tillräckligt av ett problem i sig själv.
– Det är en allmän rättighet att ha samma möjligheter.
Samtidigt efterlyser hon en djupare analys av hur förlegade normer påverkar dagens skogsbruk. Forskningen är inte entydig. Vissa studier säger att kvinnor har ett mer holistiskt tänkande medan män prioriterar ekonomi före allt annat. Andra tyder på att det i praktiken inte är så stora skillnader i skötselstrategier.
– Det som sticker ut är att kvinnor bedömer att de inte har den praktiska kunskapen för att bedriva sitt skogsbruk. Det beror säkert på att de faktiskt inser att de behöver veta saker de inte kan i dagsläget men jag tror också en nedvärdering av egen förmåga jämfört med hur män värderar sin kapacitet, säger Kerstin Dafnäs.
Spillkråkan storsatsar därför på att hjälpa sina medlemmar med att lära sig mer om hållbart skogsbruk.
– Våra medlemmar undrar ofta: Vad är det bästa jag kan göra i dag för att det ska bli bra om hundra år? Det är otroligt många faktorer som vi skogsägare behöver ta hänsyn till i våra beslut. Vilken produktionsförmåga har marken som som vi sköter? Vilka biologiska värden? Olika arter har olika behov, och beslut att gynna vissa arter kan ske på bekostnad av andra. Hur ser viltbetestrycket ut?
– Det kan finnas andra grupper som också brukar jorden tillsammans med oss. Jag har samernas rennäring, fornlämningar och kulturhistoriska minnen från min släkt och andra släkter från flera hundra år tillbaka på de här markerna. Det finns jägare och folk som kommer och badar eller plockar svamp. Klimatfrågan är en stor överhängande fråga. Vissa faktorer kan vi påverka, men inte andra, och där får vi på något sätt riskminimera och hantera det så gott vi kan.
Styrka i mångfalden
Att Sveriges 316 000 skogsägare har väldigt olika förutsättningar i skogarna de sköter gör också att det inte finns en lösning som passar alla – vilket Kerstin Dafnäs ser som en styrka.
– Vi kan ta fram olika scenarier men vi vet inte säkert hur olika djurarter kommer att påverkas och förflytta sig i och med den globala uppvärmningen och dess effekter på exempelvis nederbörd. Genom att vidta lite olika åtgärder sprider vi riskerna.
Spillkråkan har än så länge inte ägnat sig åt politiskt påverkansarbete. Men Kerstin Dafnäs säger att hon personligen efterlyser nya och tydliga samhällsvisioner.
– Vi har pratat om problemen kring klimatet och den biologiska mångfalden i så många år. Jag vill att vi ska våga prata riktiga lösningar. Vi behöver förändra samhället nu, ja helst skulle vi ha börjat för länge sedan. Hur kan vi få en skattebaserad ekonomi som finansierar vår välfärd utan överutnyttjande av resurser, och då särskilt en radikal förändring av sättet som vi använder fossila resurser på?
– Jag som sjunger i kör, älskar teater och är mathantverkare vet att det finns en hel del konsumtion som inte förbrukar resurser överhuvudtaget eller på ett mycket mer hänsynsfullt sätt. Hur kan vi få till stånd ett mångbruk där det finns andra sätt att utnyttja skogen än idag? Kan vi hitta affärsmodeller kring andra värden som vi skapar som skogsbrukare? Kan vi producera andra typer av sortiment som vi kan få bättre betalt för därför att vi tar ut dem på ett betydligt mer skonsamt sätt? Jag ser väldigt mycket utvecklingspotential inom det området.
Skyddet av den biologiska mångfalden kräver också anslag.
– Det som har ett värde för samhället i stort värdesätts inte idag. Man hör ofta politiker pratar med ett stort engagemang om skogen men läser man partiernas budgetförslag blir glappet extremt mellan det man säger sig värna om och hur mycket man är beredd att satsa pengar på för att uppnå sina mål.
Stark ansvarskänsla
Som ordförande för Spillkråkan hör Kerstin Dafnäs ofta kvinnor berätta att de inte känner sig respekterade av andra aktörer inom skogsbruket.
– Men det finns en annan sida av myntet också. Många skogsägande kvinnor känner att eftersom de redan är udda har de frihet att göra saker annorlunda. Det verkar svårare för en man att bryta mot normer.
Spillkråkan bad sina medlemmar att lista vad de tyckte var bäst med att vara en kvinnlig skogsägare.
– Vi fick väldigt många svar. Det fanns en stark ansvarskänsla kring att ta över från tidigare generationer och lämna över till nästa och att bevara och utveckla såväl kulturhistoriska och naturvärden som virkesvärden. Det finns en enorm stolthet och passion över det man håller på med och att få vara en del av och lära sig om naturen.
