Naturvårdsverket: Avbräck i arbetet mot ökande avfall
Björn Risinger, generaldirektör vid Naturvårdsverket.
Bild: Johan Strindberg / Henrik Montgomery/TT
Dagens ETC
Naturvårdsverkets krympande budget och personalstyrka gör det svårare för myndigheten att bidra till att minska avfallet från hushåll och företag, och därmed nedskräpningen och klimatutsläppen från sopförbränning.
– Vår förmåga att ta egna initiativ för att driva på den cirkulära ekonomin blir mer begränsad, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket som nyligen gick ut med ett stort varsel.
I fjol varnade Naturvårdsverket för risken att införandet av bland annat nya EU-regler mot engångsplast och annat avfall ”avstannar eller helt går i stå” om regeringen inte förstärker finansieringen av myndigheten.
Totalt efterfrågades en ökning med nästan 100 miljoner kronor jämfört med 2023, till 718 miljoner 2025. Men regeringens höstbudget aviserade i stället en sänkning till 582 miljoner nästa år, och häromveckan varslade därför Naturvårdsverket 65 anställda, en tiondel av personalen, om uppsägning.
Regeringen har uppmärksammat att nedskärningen mestadels beror på att vissa tidsbegränsade satsningar upphör vid nästa årsskifte. Det gäller satsningar ”som MP beslutade när de satt i regeringen”, skriver Niki Westerberg, pressekreterare för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), på X.
Men de tidsbegränsade satsningarna är inte bara den förra regeringens politik, utan avser just de EU-ramlagar om engångsplast och producentansvar för förpackningar, som Naturvårdsverket begärt ökade anslag för nästa år för att införandet inte ska riskera att gå i stå.
Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, räknar i dag med att kunna upprätthålla en miniminivå på införandet av de nya reglerna, genom att nedskärningarna sprids ut över hela myndigheten.
– Men att vi tappar de tillfälliga medlen är ett avbräck som kommer vara kännbart. Det finns önskemål om att vi ska vara mer generellt stödjande i utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Men där får vi mer begränsade resurser, säger han till Dagens ETC.
”Otillräckliga resurser”
Ett annat område där Naturvårdsverket kommer att sänka sin ambitionsnivå till följd av nedskärningarna är klimat- och luftanalys.
– Det området handlar framför allt om utsläppsdata, scenarier och uppdrag som vi har till regeringen, såsom underlag till regeringens klimatredovisning som vi tar fram varje år, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Så vi kommer veta mindre om vad som händer med luften och klimatet?
– Vi kommer försöka parera det här så bra vi bara kan, så jag kan inte säga rakt av att vi kommer få mindre kunskap. Men vi får mindre kapacitet att utföra analysuppdrag. Vi undersöker nu vad vi kan skära ner på.
Fackförbundet ST, som har många medlemmar bland Naturvårdsverkets anställda, är kritiskt till den minskade budgeten.
Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST. Bild: Fredrik Hjerling
– De otillräckliga resurser som regering och riksdag ger till de statliga myndigheterna får konsekvenser i form av sämre arbetsmiljö, ökad stress och sämre verksamhet. Det gäller generellt och det gäller också Naturvårdsverket. Det är klart att det också kommer att få effekter för alla i sina lokalsamhällen när Naturvårdsverket inte kan bidra på det sätt som man har gjort förut, säger ST:s förbundsordförande Britta Lejon.
