Den nya rapporten kommer från den norska icke-statliga organisationen Flyktinghjelpens underorgan Internal displacement monitoring centre, som undersöker och för statistik över internflyktingar i olika delar av världen. De har under sex år följt antalet människor som har tvingats fly på grund av naturkatastrofer, både de som är relaterade till klimatförändringar och till geofysiska händelser, som jordbävningar. Siffrorna har sedan jämförts med siffror som samlats ihop sedan 1970-talet.

– Antalet flyktingar ändras från år till år, men vi ser en tydligt uppåtgående trend som finns kvar även när vi har den växande befolkningen i åtanke, säger Zamudio.

Nära 22 miljoner tvingades fly

Under 2013 var det 21,9 miljoner människor som fick lämna sina hem på grund av naturkatastrofer. Det är tre gånger så många som de som har flytt från våld och konflikter, men ändå färre än genomsnittet sedan 2008, som ligger på 27,5 miljoner personer per år. Flest människor har tvingats fly i Asien, berättar Zamudio, som även hoppas att FN ska kunna påverka regeringarna att utveckla sina förberedelser för naturkatastrofer. 

– Anledningen till att trenden går uppåt är att det numera bor allt fler människor i områden som, trots att de ofta drabbas av och är sårbara för naturkatastrofer, inte har lyckats förbereda sig för katastroferna.

Det hoppas han att rapporten, som presenteras för FN i New York idag, kan påverka.

– Vi märker att områden som är förberedda inte alls lider lika mycket. När Chile drabbades av en jordbävning 2010 var det till exempel inte alls lika katastrofalt som det var när Haiti drabbades. Det beror på att det i Chile har funnits hårdare byggregler som har kunnat upprätthållas i ett fyrtiotal år.

Just därför är de viktigaste frågorna styrning och jämlikhet, säger Zamudio, som påpekar att de som drabbas ofta är fattiga människor som bor i riskabla områden utan möjlighet att flytta. 

Fler drabbas nu än tidigare

Även om de flesta som flydde sina hem i Asien förra året gjorde det efter klimatrelaterade naturkatastrofer vill han inte att rapporten ska läsas enbart ett uttalande om klimatförändringar. Istället lägger han tonvikten på att det är många fler som drabbas nu än tidigare och hur det problemet kan åtgärdas.

– Jag hoppas att folk kommer att förstå att man inte löser alla problem för de utsatta genom humanitär hjälp efter katastrofer. Det är en nödvändighet, men regeringsstrukturer måste förändras så att situationer kan lösas innan den hjälpen behövs – annars kommer hjälpen alltid för sent.

Trots att antalet nya klimatflyktingar under förra året var lägre än genomsnittet sedan 2008 tycker Zamudio inte att det är läge att slappna av – ett år är inget klart tecken på förändring, säger han. Den övervägande trenden pekar fortfarande på en dramatisk ökning.

– Vi har försökt vara väldigt ärliga och inte alarmistiska. Men trenden är väldigt tydlig och det ser ut som det kommer att fortsätta på samma spår. Det här är ett bebyggelseproblem som måste förstås av alla världens regeringar.