Mar Menor gick från kristallklart vatten och hem för den sällsynta långnosade sjöhästen till att bli alltmer övergödd, med algblomning och vatten som en grön soppa som resultat. Utbredd syrebrist och döda bottnar gjorde att fisk och skaldjur dog ut.
– Mar Menor var en ekologisk katastrof, ett ekocid, som varit döende de senaste sex åren, säger juristen Eduardo Salazar Ortuño, som arbetat med fallet, till föreningen Rights of Nature.
Naturens rättigheter är en ny approach som hjälper jurister, tjänstemän och miljöaktivister att förstå hur människor och natur hänger ihop och att agera rättsligt.
– Vi måste ändra vårt paradigm och börja se på ekosystem som subjekt istället för objekt, säger Eduardo Salazar Ortuño.
– Eftersom Mar Menor nu har egna rättigheter kan vem som helst vända sig till rättssystemet för att klaga, det är alltså inte bara den som har äganderätt i området.
Nu kommer idén till Sverige
2019 var Vättern föremål för en så kallad ”mocktrial” i Sigtuna som utgick från att sjön hade egna rättigheter. ”Rättegången” hölls av International Rights of Nature Tribunal och bland deltagarna fanns representanter för olika urfolk.
– De är ju mer vana vid det synsättet, att naturen ses som en levande varelse som kan vara subjekt, säger Marie Widengård, forskare på Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.
Hon tyckte att det var intressant att se att Vätterns problem väcker så mycket intresse internationellt.
– Vi slår oss ju för bröstet här i Sverige med att vi har så bra miljölagstiftning, men det finns stora hål i den som tål att undersökas hur de skulle kunna fyllas igen.
För Marie Widengård blev denna händelse ingången till projektet ”Vems vattenkropp? Naturens rättigheter som miljöförvaltning i Sverige” –ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Jönköpings och Göteborgs universitet, där Marie Widengård bidrar med perspektivet samhällsvetenskapliga miljöstudier.
Syftet med projektet är att undersöka om naturens rättigheter kan bidra med nya sätt att skydda och restaurera sjöns livsuppehållande ekosystem. Fyra forskare och en doktorand deltar i projektet som leds av Martin Hultman, docent vid Chalmers, som 2019 skrev boken ”Naturens rättigheter”.
– Vättern är utsatt för så många hot, det är därför vi valde den, säger han till TV4.
Planen är att det första av sex möten – så kallade ting utifrån gammal demokratisk tradition– ska ske i november, då lokala aktörer som engagerar sig för Vättern bjuds in till en historiskt viktig plats runt Vättern. Senare kommer även politiker, forskare och juridiska experter att bjudas in, berättar Marie Widengård.
– Det har varit många forskningsprojekt som tittat på naturens rättigheter på en abstrakt nivå. Vi vill förankra det i verkligheten genom att lyssna på människor som känner platsen och har en känsla för den så att det inte bara blir en tankevända utan att det kan bli konkreta förslag.
I Spanien har Mar Menor tillfrisknat betydligt efter att regeringen tilldelat motsvarande över fem miljarder kronor för att den naturliga växtligheten och marken runtomkring ska återställas. Lagunen kanske inte kan återfå sin biodiversitet, men kommunen och universitetet i Murcia föder gemensamt upp den långnosade sjöhästen och fyra andra utrotningshotade arter i fångenskap för att sätta ut dem i frihet och försöka återskapa mångfalden.
