Allt fler människor i världen drabbas av svåra värmeböljor som en följd av klimatkrisen. Och få av dem har tillgång till effektiv kylning – något som kan bli ett ännu större problem när temperaturerna stiger, enligt en ny FN-rapport.
Att kunna förvara sin mat i ett fungerande kylskåp är en självklarhet för de flesta som lever i väst. Men hundratals miljoner människor världen över saknar tillgång till el. Och många av dem lever i de länder som är värst drabbade av extremvärme och värmeböljor.
– I många länder är luftkonditionering och grönområden en lyx som bara de rika har råd med. Många har svårt att leva och arbeta under värmeböljor och barnen kan inte gå i skolan. Särskilt utsatta är äldre, sjuka och gravida. Och de som drabbas allra värst är de fattigaste, säger Lily Riahi, programansvarig på FN:s miljöprogram UNEP.
Att ha tillgång till kylning är livsviktigt för hela samhället och kommer bli ännu viktigare när temperaturerna stiger, säger Lily Riahi på UNEP. Bild: Privat
Kylindustrin står redan för 20 procent av elanvändningen globalt.
Samtidigt är kylindustrin redan idag en stor källa till utsläpp av växthusgaser. När behovet av mer kylning blir ännu större i takt med befolkningsökning, urbanisering och klimatpåverkan som leder till fler värmeböljor, befaras utsläppen öka ännu mer. Detta parallellt med läckage av gaser från kylmedel, som ofta har en kraftigare uppvärmningspotential än koldioxid.
– Kylindustrin står redan för 20 procent av elanvändningen globalt. Efterfrågan väntas skjuta i höjden och vara dubbelt så hög 2050, vilket kommer leda till ännu större utsläpp. Det här är en utveckling vi behöver vända, säger Lily Riahi.
Nya gröna lösningar en affärsmöjlighet
Enligt rapporten behövs mer hållbara, energieffektiva och samtidigt billiga lösningar som möter den ökande efterfrågan. Det handlar om så kallade passiva lösningar, som till exempel bättre isolering i byggnader, fler grönområden och träd som skapar mer skugga, reflekterande material som släpper in mindre solljus genom fönster, och att bygga hus så att det skapas korsdrag.
Behovet av att skapa nya, mindre resurskrävande kylsystem är inte bara ett måste utan även en affärsmöjlighet, resonerar rapporten. Efterfrågan – särskilt i utvecklingsländer – kommer bara bli högre och därför finns stora möjligheter för privata investerare och leverantörer av kylsystem och tjänster.
Den snabbaste tillväxten inom kylindustrin förväntas ske i Afrika, där marknaden kommer att blir sju gånger så stor som idag. I Sydasien kommer den att fyrdubblas.
Hur sannolikt är det att investerare kommer att satsa på hållbar kylning i den utsträckning som behövs?
– Det kommer att ta tid. Det finns politisk vilja men fler investerare behöver bli medvetna om möjligheterna och konsumenter behöver efterfråga nya produkter. Men jag är hoppfull. Det finns många positiva exempel på länder som kommit långt redan idag, säger Lily Riahi.
Indien, Vietnam och Kanada är länder som gjort stora framsteg, tillägger hon.
Men den passiva kylningen behöver kombineras med bättre så kallad aktiv kylning. Luftkonditioneringsanläggningar behöver bli mer effektiva och det behövs högre standarder för energieffektivitet. Och kylmedel (som innehåller fluor, kol och väte) behöver fasas ut.
– I rapporten visar vi att det här är möjligt och att utsläppen från kylindustrin faktiskt kan minska med 60 procent till år 2050. Det finns så mycket pengar i omlopp som läggs på fel saker. Vi behöver se till att investeringarna istället hamnar där de kan skydda människor och planeten.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
