Oenighet kring typ av brott
Nu blir Frankrike första land att göra lag av ekocid-begreppet – men som två mindre brott i den nationella lagstiftningen. Att landet agerar i frågan beror delvis på trycket från en medborgarjury (se faktaruta) som förra året fick i uppgift att ta fram förslag på hur Frankrike kan minska sina utsläpp med minst 40 procent till 2030. En lag om ekocid var ett av de 150 medborgarnas idéer men enligt den franska regeringen fungerar inte den formulering som de lade fram.
– Presidenten (Emmanuel Macron, reds anm) sa till dem från början att formuleringen de föreslog var för vag, vilket gör att den kan bryta mot den franska konstitutionen, förklarade Barbara Pompili, minister med ansvar för den gröna omställningen, i en intervju med Le Journal du Dimanchen nyligen.
Juryn ville till exempel att rättsväsendet tar hänsyn till ”planetära gränser” i sina domar, men politikerna säger att det är för svårt att implementera i lag. Medborgarna ville också att ekocid klassas bland de grövsta brotten, som i den franska brottsbalken kallas för ”crime”, och för vilka man kan dömas till fängelse mellan tio år och livstid. Regeringen vill istället skapa två brott av typen ”délit”, som är mindre allvarligt än ”crime” och kan straffas med upp till tio års fängelse eller bötesstraff. Den föreslår brottsbeskrivningarna ”att förorena naturen” samt ”att äventyra miljön”, vilket kan göra det möjligt att dra personer inför rätta även om naturförstörelse inte ägt rum.
Miljöbrottslingar till Haag
Pella Thiel är vice ordförande i miljöorganisationen End Ecocide Sweden. Hon vill att ekocid inkluderas i Romstadgan, som reglerar vilka brott som kan leda till åtal i den internationella domstolen i Haag. Den omfattar just nu folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionshandlingar mot andra stater.
– Även ekocid var på förslag när Romstadgan togs fram, men det ströks i ett sent stadium, troligen på grund av påtryckningar från ekonomiska intressen, säger Pella Thiel.
Idag är ”omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring” bara kriminellt i krigstid. Lagen kommer inte åt ekonomisk rovdrift som förstör livsvillkoren på jorden, som när president Jair Bolsonaro uppmuntrar till skövlingen av regnskog.
– Med en ekocid-lagstiftning, där beslutsfattare inom politik och näringsliv kan hållas personligt ansvariga för effekterna av sina beslut, blir det olagligt att investera i storskalig miljöförstörelse, säger Pella Thiel.
Hon anser att en lag om ekocid kan synliggöra det onaturliga i synsättet att människan står över naturen.
Kan leda till paradigmskifte
– Vi överskrider systematiskt planetära gränser på en nivå som är svår att ta in. Vi behöver omstrukturera våra samhällen så att de bygger på hållbart samspel med naturen. Om de grövsta miljöbrotten erkänns som sådana skiftar hela spelplanen, säger Pella Thiel.
I Sverige har flera politiker velat lyfta frågan om ekocid till en global nivå. Miljöpartiet har redan kongressbeslut på att grova miljöbrott ska straffas internationellt och Socialdemokraterna kan få det på sin nästa kongress, i november 2021.
Positivt för arbetarklassen
Representanter inom arbetarrörelsen påminner om att redan Olof Palme använde ekocidbegreppet i relation till Vietnamkriget, när han invigde FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. Idag är det bland annat Karl-Petter Thorwaldsson, vice ordförande för det globala facket ITUC, som framhåller att arbetare skulle tjäna på att ekocid blir ett ärende för domstolen i Haag.
– Vi i arbetarrörelsen känner ofta att nationell lagstiftning inte hänger med när det gäller grova miljöbrott som har stor påverkan på arbetare och deras hälsa, sa Karl-Petter Thorwaldsson i samband med en paneldebatt på Palmedagen i slutet av november.
Ny konferens i Stockholm
Socialdemokraternas riksdagsledamot Magnus Manhammar är också engagerad i frågan och har tillsammans med MP:s Rebecka Le Moine efterlyst en juridisk definition av ekocid, som nu ska tas fram av en internationell expertpanel. Regeringen vill organisera en ny FN-konferens om miljö i Stockholm 2022 och Magnus Manhammar hoppas att det blir ett tillfälle att lyfta ekocid på global nivå. Femtio år efter att Olof Palme talade om ekocid är det bråttom att stoppa rovdriften på jorden.
– Att diskussionen om ekocid nu lyfter tror jag beror på att det efter IPCC-rapporten år 2018 kom ett flertal andra vittnesmål som visar att miljöförstöring och förlusten av den biologiska mångfalden är lika allvarliga som klimatförändringarna och att de här kriserna hör ihop. Det är tydligt att vi behöver en global lagstiftning i paritet med de värsta brotten, säger Magnus Manhammar.
”Risk att begreppet urvattnas”
Även Rebecka Le Moine tror att ekocid-diskussionen är på god väg att lyfta. Hon ser dock med oro på utvecklingen i Frankrike.
– Jag välkomnar att Frankrike tar hårdare tag mot miljöförstöring, men att kalla det för en lag mot ekocid riskerar att urvattna begreppet.
