I en proposition inför höstens stämma säger M-styrelsen tydligt nej till de planerade snabbtågen som de kallar ett ”mycket olönsamt infrastrukturprojekt”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Istället föreslår partistyrelsen trängselavgifter på järnvägen, med andra ord att det ska bli dyrare att åka tåg i rusningstrafik. En morot för dem som då istället väljer att ta bilen finns också med i propositionen i form av höjd maxhastighet på motorvägen. ”Detta underlättar för arbetspendling och förenklar för resande”, heter det i propositionen.
– Ja, det är ju ett sätt att finansiera järnvägen, men jag är tveksam till att blanda ihop höjda banavgifter med investering i nya stambanor, säger Johnny Magnusson, ordförande för Moderaterna i Västra Götaland.
Går emot partilinjen
Han är en av flera tunga företrädare för Moderaterna som går emot partiledningens linje och anser att den heliga principen om full finansiering från första till sista spadtaget ibland måste kunna frångås.
– Vid stora investeringar är det nödvändigt att göra avsteg från budgetprincipen. Systemnyttan uppstår när allt är klart, och ska det ta 30–40 år så blir det dyrare än att låna upp pengarna, säger Johnny Magnusson.
Christian Gustavsson, ordförande för Moderaterna i Östergötland, håller med.
– I det här fallet är det rätt att låna pengar och lägga satsningen utanför den ordinarie infrastrukturbudgeten, som behövs för andra satsningar. Just nu är det förmånligt att låna och det finns anledning att forcera bygget av höghastighetsbanan, framförallt för att det är fullt på spåren redan idag och resandet kommer att öka, säger han.
”Duger inte”
Regeringen vill bygga de nya stambanorna, men bit för bit och inom ramen för infrastrukturbudgeten. Med de förutsättningarna lade Trafikverket i månadsskiftet fram ett förslag om etappvis långsam utbyggnad.
Inte heller Karin Svensson Smith (MP), trafikutskottets ordförande i riksdagen, är nöjd med den lösningen.
– Det duger inte. En snabbare utbyggnad av ett höghastighetsnät i Sverige är en absolut nödvändighet om vi ska tillgodose den ökande efterfrågan på tågtrafik, få utrymme för underhåll av spåren och samtidigt klara klimatmålen. Dessutom ingår ökat bostadsbyggande i infrastrukturplanen, vilket förutsätter att höghastighetsbanan byggs inom rimlig tid, säger Karin Svensson Smith.
Hon anser att bygget bör skötas i ett separat statligt bolag och ser flera möjliga finansieringsmöjligheter.
– Utom lån skulle vi kunna investera pensionspengar och söka EU-medel. Gröna obligationer skulle också kunna ge privatpersoner och investerare möjlighet att bidra till finansieringen, säger Karin Svensson Smith.