I över ett års tid har frågor om hur regeringens utsläppshöjande politik går ihop med klimatmålen ofta fått samma svar: Det får ni se när klimathandlingsplanen kommer. Under torsdagen presenterades den till slut.
Planen fokuserar på hur Sverige ska få ner utsläppen inom de områden som inte ingår i EU:s nuvarande utsläppshandelssystem, alltså främst vägtrafiken, jordbruket och mindre industrier.
För denna så kallade icke-handlande sektor kräver EU att de svenska utsläppen minskas med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Sammanfattningsvis understryker regeringen även fortsättningsvis kärnkraftens betydelse för omställningen.
– Kärnkraften är förutsättningen för att kunna koppla in förnybar energi, sa klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen.
Några nya satsningar på förnybar energi nämndes inte.
Tillsätter utredning
För att nå klimatmålen ska regeringen tillsätta en utredning som ska utforma vilka ekonomiska styrmedel som krävs för att Sveriges åtaganden i EU ska nås, det så kallade ESR-åtagandet. Regeringen presenterar enligt klimatministern två nya förslag för att uppnå detta.
– Huvudspåret för utredningen är ett nationellt utsläppshandelssystem, som gör att Sverige får ett kraftfullt ekonomiskt styrmedel som utgör en tydlig koldioxidbudget att förhålla sig till på vägen mot ESR-åtagandet, sa Romina Pourmokhtari.
Sverige kommer också att införa EU:s nya utsläppshandelssystem år 2027 och vara med från start.
Transportsektorn ska elektrifieras, och det ska ske främst genom utbyggd laddinfrastruktur och att "växla upp arbetet med att fasa ut fossila fordon", bland annat med det tidigare aviserade marknadsintroduktionsstödet för lastbilar och skrotningspremien för fossilbilar.
– En förutsättning för snabb omställning är att det finns rätt laddinfrastruktur på plats i hela vårt land. Den som väljer en elbil ska känna sig trygg med att det finns möjlighet att ladda var man än är, sa klimatministern.
Inga stöd för elbilar aviserades.
Flera regelverk och stöd ska ses över, men det är tunt med konkreta förslag för utsläppsminskningar här och nu.
Romina Pourmokhtari kunde inte heller svara på hur stor andel av Sveriges 2030-åtaganden som ska uppnås utomlands.
Klimatministern är nöjd
Till Dagens ETC:s reporter på plats säger Romina Pourmokhtari att hon är nöjd att få lägga fram handlingsplanen.
– Jag ser att jag har fått ordentligt genomslag för liberala idéer som jag föredrar.
Man kan sia om framtiden, men jag kommer inte som förra regeringen säga att jag har en plan som klarar alla mål.
I sin klimatredovisning i höstbudgeten bedömer regeringen att ”utsläppen ökar under 2024 och 2025, för att därefter minska”. Men klimatministern vill idag inte säga vilket år utsläppskurvan kommer vända neråt.
I budgetpropositionen får man intrycket att de totala utsläppen kommer att minska redan 2026. Kommer de att göra det?
– Man kan sia om framtiden, men jag kommer inte som förra regeringen säga att jag har en plan som klarar alla mål, när jag bara har en plan och inte ett bokslut.
Klimathandlingsplanen ser inte ut att leva upp till det avtal som förhandlades fram under det nyss avslutade Cop28 i Dubai. Cop-avtalet säger bland annat att utsläppsminskningar ske här och nu och att kapaciteten av installerad förnybar energi ska tredubblas. Regeringens avskaffade elbilspremie och billigare fossila drivmedel går också stick i stäv med kraven.
Eftersom EU är den viktigaste pådrivande kraften globalt, slår det här emot hela det globala klimatarbetet.
Miljökonsulten Magnus Nilsson, som bidrog till John Hasslers snabbutredning om klimatpolitiken, är mycket kritisk.
– Det här är en bit på vägen mot att EU missar att uppfylla sina löften i de internationella förhandlingarna. Eftersom EU är den viktigaste pådrivande kraften globalt, slår det här emot hela det globala klimatarbetet.
På torsdagen rapporterade SVT att flera punkter ur ett tidigare utkast av handlingsplanen strukits efter förhandlingar med SD, enligt källor med insyn. Det gäller bland annat förslag som skulle underlätta klimatåtgärder i kommuner, och förmånsskatt för busskort.
Väcker misstroende
Kort efter att handlingsplanen presenterades gick oppositionspartierna C, MP och V ut med att de väcker misstroende mot klimatministern.
– En klimatminister ska följa klimatlagen och se till att utsläppen minskar. Man ska även lägga fram en klimathandlingsplan som visar hur det ska gå till, men det har inte gjorts. Det finns inget i planen som visar hur utsläppen ska minska till 2030, och inte heller detaljerade beräkningar för hur målen ska nås, säger MP-språkröret Daniel Helldén till Dagens ETC.
– Vi hade förväntat oss att de hade några idéer. Tidöpartierna har pratat om det i ett års tid men det kommer ingenting. Istället har vi en klimatminister som för första gången på 20 år ökar klimatutsläppen. Och det är ju hårresande i dessa tider med klimatkris.
Flera miljöorganisationer var besvikna efter regeringens presskonferens.
– Klimathandlingsplanen ska visa hur man konkret ska minska utsläppen. Men det som presenterades här är istället utredningar och analyser – inte faktiska åtgärder för minskade utsläpp nu. Samtidigt bedriver regeringen en politik som ökar utsläppen. Jag tycker det är superallvarligt med tanke på hur akut läget är, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, skriver på plattformen X att både den politik som regeringen hittills genomfört och den som nu presenteras i klimathandlingsplanen innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka kommande år och att det är ”graverande”.
”En plan för att misslyckas”
Bara en dag innan klimathandlingsplanen presenterades fick Sverige stark kritik från EU-kommissionen, som utvärderat medlemsländernas möjligheter att uppfylla sina klimatåtaganden. Det gäller inte minst målen för trafiksektorn att minska utsläppen till 2030, men också ökad kolsänka i skogen och brist på åtgärder för att göra omställningen rättvis.
– Regeringen gör egentligen ingenting under de närmaste tre åren, och utnyttjar därmed stora delar av det totala utsläppsutrymme Sverige har under det här decenniet. Därefter måste man strypa åt stenhårt på ett sätt som jag menar inte är politiskt genomförbart. Därför är det här en plan för att misslyckas med att klara EU-lagstiftningen, säger Magnus Nilsson.
