Fonden förmedlar pengar från rika länder till utvecklingsländer för utsläppsminskning och klimatanpassning.

Sänkningen med 266 miljoner kronor som meddelades i regleringsbrevet till biståndsmyndigheten Sida följer på en neddragning med 372 miljoner året innan, sammantaget en 40-procentig minskning sedan Tidöregeringen tillträdde.

Årets anslag på 952 miljoner kronor är en del av de 8 miljarder som utlovades av Löfven-regeringen på fondens stora givarkonferens 2019. Efter årets anslag återstår fortfarande 3 343 miljoner att betala av de utlovade pengarna.

Var ett föregångsland

Men sedan i höstas har Sverige förväntats komma med ett nytt löfte om hur mycket pengar fonden ska få i nästa påfyllnadsperiod. Något sådant besked kom inte på givarkonferensen i oktober, vilket väckt kritik.

Margareta Koltai är policyrådgivare för klimaträttvisa på biståndsorganisationen Act Svenska kyrkan, och är en representanterna från civilsamhället i Gröna klimatfondens svenska referensgrupp.

– Sverige har alltid varit en tillförlitlig givare som betalat in anslag bland de första och gett signaler om att den här fonden är viktig. I det ljuset är det historiskt dåligt att Sverige inte ens gav ett finansieringslöfte i höstas. 

Jämte sänkningen med 266 miljoner till Gröna klimatfonden, höjde regeringen anslaget till en annan fond, Globala miljöfonden, med 217 miljoner. I klimathandlingsplanen konstaterar regeringen att biståndspengarna till dessa två fonder ”är centrala för förhandlingarna inom klimatkonventionen”, alltså FN:s klimatmöten.

”Missad möjlighet”

Trots det kom regeringens förväntade finansieringslöfte inte heller under Cop28-konferensen i december. Rika länders svaga finansieringslöften pekades då ut som en förklaring till att klimatmötet inte nådde en ambitiösare överenskommelse – många utvecklingsländer villkorar nämligen sina åtaganden på finansiellt stöd från rika länder.

– Det var en missad möjlighet för Sverige att visa att vi är i framkant. Jag tror att regeringen är omedveten och inte förstår konsekvenserna av sitt agerande. Förklaringen som gavs, det vill säga att de avvaktade med besked tills den nya reformagendan för det svenska biståndet var klar, skapar oro för hur Sverige förhåller sig till Parisavtalets åtaganden om klimatfinansiering till utvecklingsländer, säger Margareta Koltai.

Reformagendan presenterades dagen efter att Cop28-förhandlingarna avslutats. Men något besked om Sveriges nya bidrag till fonden har inte kommit ännu. 

Matilda Hald, policyrådgivare på biståndsorganisationernas plattform Concord Sverige, hoppas att det kommer snart.

– Det skulle vara väldigt konstigt annars. Regeringen har sagt att den ska fortsätta stödja klimatfonden och att klimatbiståndet ska öka. Men vi ser inte tydligt i regleringsbrevet att det utökas.

Biståndsminister Johan Forssell (M) skriver i ett mejl till Dagens ETC att regeringen avser att återkomma om Sveriges bidrag till fondens nya påfyllnadsperiod, och tillägger:

”Sverige är och kommer fortsätta vara en ledande givare av klimatbistånd.”

Han framhåller att Sverige vid Cop28 offentliggjorde ytterligare 100 miljoner kronor vardera i bidrag till två andra klimatfonder, Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna. Dessa tillskott för 2023 har dock ännu inte återkommit för 2024.