Vid rådets informella möte i oktober 2023 i Granada, Spanien, diskuterade ledarna för första gången kommande års prioriteringar för den strategiska agendan. Klimatet framhölls inte som ett område av särskilt intresse. Nu visar ett läckt EU-dokument  att ministerrådet kan överväga att prioritera ned klimatpolitiken. Det är företagarnätverket We don´t have time, grundat av svenske Ingmar Rentzhog, som kommit över ett internt arbetsdokument där rådet skissar fram inriktningen för nästa strategiska femårsplan. Dokumentet är två sidor långt och har tre huvudprioriteringar med totalt tio utpekade målområden. Säkerhet och konkurrenskraft dominerar. Migration är ett målområde, till skillnad från klimatet som bara nämns kort under två andra ämnesområden:

Under rubriken ”En integrerad strategi för konkurrenskraft” heter det att innovation och forskning ska främjas för att nå klimatneutralitet. På ett annat ställe framhålls vikten av en snabb energiomställning, men vilken sorts omställning som åsyftas framgår inte. Klimatet nämns endast helt kort: ”Förbered för de nya verkligheterna som härrör från klimatförändringarna”.

Struken prioritering

Formuleringarna bryter klart mot gällande femårsplan för åren 2019-2024. Den har fyra huvudprioriteringar och talar tydligt om behovet av klimatåtgärder på olika nivåer för en politik i linje med Parisavtalet. En av huvudprioriteringarna har rubriken ”Att bygga ett klimatneutralt, grönt, socialt rättvist Europa”. Den prioriteringen har varit vägledande i arbetet med EU:s gröna giv. I det läckta dokumentet är hela denna prioritering struken. Inte heller behovet av att skydda och bevara natur och biologisk mångfald nämns.

Under en presskonferens den 2 april sa Charles Michel: ”Vid det här laget har vi tillsammans identifierat en uppsättning tydliga prioriteringar som konvergerar mot att uppnå ett kraftfullt gemensamt mål – en stark, välmående och demokratisk union.”

Tolkningsmöjligheter

Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, ser dokumentet som en fortsättning på den väg som Ursula von der Leyen stakade ut i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2023.

– Det vill säga att nästa fas i den gröna omställningen till stor del handlar om industriell politik. Den nya inriktningen kan tolkas på två olika sätt – antingen att ministerrådet ser att många delar av klimatomställningen redan klubbats igenom och att nya initiativ behövs på konkurrensområdet, eller så kan man se det som en ambitionssänkning av klimatpolitiken. 

Vilket av dessa det blir beror till stor del på de olika val som hålls i år, inte minst EU valet i juni, framhåller hon. 

– Givet att besluten från de senaste klimatförhandlingarna underströk vikten av mer ambitiös klimatpolitik under detta kritiska årtionde, så behöver EU:s klimatpolitik vässas ytterligare. Det går därför inte att luta sig tillbaka på redan klubbade åtgärder.

”Oerhört oroväckande”

Den tidigare klimatministern och språkröret för Miljöpartiet – Isabella Lövin – kandiderar till EU-parlamentet i årets val.

Hon säger till Dagens ETC att dokumentet är ”oerhört oroväckande”.

– Om Charles Michel förbereder ett strategidokument som innebär att vi kraftigt nedprioriterar klimatet kommer vi inte klara Parisavtalet. Den svenska regeringen måste också få frågan hur man ställer sig till det här förslaget till strategi. Kommer man att backa på klimatambitionerna på EU-nivå på samma sätt som man har backat på svensk nivå? 

Ministerrådet ska träffas igen efter parlamentsvalet i juni  för att anta den nya femårsplanen.