Ministern: Svenska banker måste sluta finansiera klimatkrisen

Finansmarknadens roll och ansvar i klimatfrågan har länge flugit under radarn – något som Storbritannien vill ändra på i samband med klimattoppmötet COP26. I upptakten till mötet i Glasgow höll miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) ett samtal med svenska banker om deras lån och investeringar i bolag som är klimatskurkar.

– Vi bjöd in bankerna för att höra hur de jobbar med att styra bort kapital från verksamheter som skadar klimat och miljö och istället styra dem till hållbara verksamheter, säger Åsa Lindhagen till Dagens ETC efter mötet.

Ministern säger att hon påminde sina samtalspartners om att Internatio­nella energirådet, IEA, i maj slog fast att inga fler olje- och gasfält får öppnas efter 2021 om världen ska kunna nå målet om nettonoll­utsläpp till år 2050.

– Och då var mitt besked till bankerna att det här behöver få genomslag i deras verksamhet. De har en avgörande roll i att bidra till att kapital inte går till sånt som förstör förutsättningarna att leva på det här jordklotet, säger Åsa Lindhagen och fortsätter:

– Det är väldigt tydligt här och nu att vi inte ska borra efter mer olja eller leta efter nya oljefält.

Miljardlån till oljejakt

Ändå fortsätter Nordea, SEB, Swedbank och Danske Bank att tjäna pengar på just sådana projekt. Nyligen visade en granskning av miljöorganisationen Fair Finance Guide att kvartetten, med SEB i spetsen, har satsat minst 97 miljarder kronor i bolag som letar efter olja och gas i Arktis – och det efter att Parisavtalet slöts 2015.

Nu hoppas Åsa Lindhagen att svenska banker ska ändra kurs redan i samband med klimattoppmötet, som börjar den 31 oktober.

– Jag har stora förhoppningar om att vi kommer ta rejäla steg framåt på COP26. Det finns alltid ett motstånd men också en större förståelse för att det här jobbet faktiskt måste göras. Det här är en fråga där vi inte kan misslyckas därför att det får så fruktansvärda konsekvenser för hela mänskligheten. Och då kan finansbranschen göra tydliga åtaganden om att de inte kommer att investera mer i ny fossil utvinning eller bidra till att nya oljefält öppnas genom att låna ut pengar som möjliggör detta.

Detaljerna i Storbritanniens plan för att få finansbranschen att ställa om är ännu okända. En fråga som lyfts på förhand handlar om ifall det räcker med att bankerna gör egna åtaganden eller om de också behöver en piska i form av tvingande regler.

Så mycket satsar de svenska bankerna på oljejakt i Arktis

Siffrorna är per 30 juni 2020 och i miljarder kronor.

SEB

Lån: 32,2

Investeringar: 1,6

Nordea

Lån: 24,9

Investeringar: 2,8

Danske Bank

Lån: 16,9

Investeringar: 2,9

Swedbank

Lån: 11,2

Investeringar: 3,5

Länsförsäkringar

Lån: 0

Investeringar: 0,5

Handelsbanken

Lån: 0

Investeringar: 0,4

Skandia

Lån: 0

Investeringar: 0,1

Källa: Fair Finance Guide