Krävs kollektiv
– Forskningen sitter redan med många svar, men det krävs en stor kollektiv, gemensam satsning för att klara av de uppsatta målen. Det krävs samverkan mellan näringslivet, politiken och universiteten och det är vad det här initiativet handlar om, säger Katarina Gårdfeldt, docent och forskare inom miljökemi och projektledare för toppmötet.
Sustainable development solutions network, SDSN, är ett globalt nätverk som leds av professor Jeffrey Sachs på Columbia University i USA. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, tog på sig ansvaret att föreslå en regional nod. SDSN NE, där de två sista bokstäverna står för ”Northern Europe”, blir ett liknande nätverk för vår del av världen.
Första dagen av toppmötet har handlat om universitetens och forskningens roll. Trettio universitet, framför allt i Skandinavien, är anslutna till SDSN NE än så länge och många har ledande representanter med på mötet.
Forskarna överens
– Vi ska försöka fastslå vilka som är universitetens mål för att bidra till hållbarhetsmålen och hur de så snabbt som möjligt kan dockas in i industrin. Till skillnad ifrån många andra vetenskapliga frågeställningar så är forskarna överens kring global uppvärmning. Människan är den starkaste geologiska kraften just nu och vi måste så effektivt och snabbt som möjligt få företagen att leva upp till hållbarhetsmålen, säger Katarina Gårdfeldt.
Bland andra Jeffrey Sachs själv, från Columbia University, Johan Rockström från Stockholms universitet och Lena Treschow Torell från Chalmers talar under mötena.
Under fredagen ligger fokus på näringsliv och politik. Statsminister Stefan Löfven är på plats i spetsen för en rad ministrar som kommer att träffa toppar inom näringslivet.
– De flesta börsnoterade företagen och på högsta ledningsnivå är med i det här. Det är ett jättestort värde i att de kommer och stödjer upp i det här.
Katarina Gårdfeldt stryker gång efter gång under vikten av samverkan.
– Kunskapen får inte vara så fragmenterad som nu och alla måste dra åt samma håll. Vi kan ju inte tvinga världens ledare till något, men genom att vara ett gigantiskt stort partnerskap så minimerar vi möjligheterna för enskilda att gå åt ett fel håll.
Dela på ansvar och kostnader
Hon ringar in tre åtgärdspunkter där nätverkets samverkan är viktig. Det första kokas ner till ”kunskap”, och innefattar just hur forskningen ska kunna nyttogöra sin vetskap för näringslivet effektivt. Den andra punkten är ”transaktionskostnader”.
– Det handlar om storskaliga transaktionskostnader för många företag att gå över till något nytt. Och de besluten tar de kanske inte bara så där. Men kan man dela på ansvar och kostnader i värdekedjor så går det enklare. Ta transportindustrin som exempel. Om hela kedjan från biltillverkare till de stora bränsleföretagen gemensamt verkar för fossilfritt bränsle så blir det en smidigare övergång med lägre risk och transaktionskostnad för alla i kedjan.
Viktigt med långsiktighet
Den tredje av Katarina Gårdfeldts punkter är ”Brist på långsiktiga beslut” och hör ihop med punkt två. Här handlar det, igen, om att alla aktörer måste gå att samma håll och fatta bestående beslut.
– De nya globala målen från FN kan bidra till bredare politiska samspel över partigränserna. Om alla enas kring dem så finns det mindre risk att det blir nya bud efter regeringsskiften. Det finns ju inga garantier, men det finns stora möjligheter med långsiktiga spelregler ju mer kunskapen sprids.
