Utsläppen kommer framför allt från industrialiserade länder men konsekvenserna är mer allvarliga i de delar av världen som bidrar minst till den globala uppvärmningen. Det är dessutom kvinnor, barn, fattiga och funktionshindrade som drabbas hårdast i dessa länder. Kvinnors och barns risk att dö vid klimatkatastrofer är 14 gånger större än mäns, enligt statistik från FN.
Förra veckan ordnade den gröna gruppen i Europaparlamentet ett seminarium där frågan diskuterades. En av de som deltog var Florent Marcellesi från det spanska gröna partiet Equo.
– Den största orsaken till att människor är på flykt idag är extremväder och konflikter orsakade av klimatförändringarna. Även om det framför allt är kvinnor och fattiga länder som drabbas så är det någonting som kommer att påverka oss alla. Vi kommer att se klimatdriven migration från södra Spanien inom de närmaste decennierna. Det handlar alltså inte bara om solidaritet utan också om vår egen överlevnad, säger han.
Regelverk saknas
FN:s internationella organisation för migration bedömer att antalet klimatflyktingar år 2050 kan uppgå till mellan 25 miljoner och en miljard – den siffra som används mest frekvent är 200 miljoner.
Många av de problem som uppstår kan angripas med hjälp av internationell flykting- och miljörätt och mänskliga rättigheter men i dagsläget finns inget regelverk som direkt berör klimatrelaterad migration.
Exempelvis är begreppet ”klimatflykting” ingen juridisk definition och de som flyr från extremväder inryms inte direkt i definitionen av en flykting i FN:s flyktingkonvention. Detta problem uppmärksammas i ett betänkande om kvinnliga klimatflyktingar som antogs i Europaparlamentet i januari i år. Linnéa Engström (MP) var ansvarig för betänkandet.
– Vi behöver skapa en mekanism för att kunna förbereda oss på ett scenario där hundratals miljoner människor är klimatflyktingar. Det går att begränsa antalet flyktingar om vi minskar utsläppen. Men utöver frågan om hur vi hindrar den globala uppvärmningen måste vi fråga oss hur vi nu anpassar oss och vilka grupper som ett förändrat klimat framför allt slår mot. Redan idag måste en person varje sekund flytta på grund av klimatförändringarnas konsekvenser. Därför måste vi få till ett solidariskt och rättssäkert system för flyktingmottagning efter det havererade Dublinsystemet, säger Linnéa Engström.
Kvinnor är fattigast
Anledningen till att kvinnor är mer sårbara för klimatförändringarna är flera. Det handlar bland annat om att kvinnor har sämre tillgång till resurser, utbildning och markrättigheter, men även om kulturella och sociala normer. Kvinnor har i större utsträckning ansvar för barn och äldre, vilket gör det svårare att migrera.
Av de en miljard fattigaste människorna i världen är 70 procent kvinnor och dessa lever ofta i marginaliserade områden som är känsliga för klimatförändringar och som har svårt att bygga upp skydd mot dessa.
I de regioner som är värst drabbade av klimatförändringar arbetar nästan 70 procent av alla kvinnor inom jordbrukssektorn, som påverkas mycket av det varmare klimatet. I Afrikas jordbrukssektor producerar kvinnor över 90 procent av baslivsmedlen men äger endast omkring en procent av åkermarken, enligt Europaparlamentets resolution.
– När kvinnor lämnas med ansvar för jordbruk i områden som är utsatta för klimatförändringar saknas ofta både juridiskt och socialt erkännande av markägande, vilket gör deras tillvaro osäker och leder dem in i en fattigdomscykel, säger Mary Robinson, FN:s förra högkomissarie för mänskliga rättigheter, under konferensen i EU-parlamentet.
Vittnesmål från kvinnors liv på flykt
Amnesty har intervjuat över 100 kvinnor och flickor som bor i grekiska läger sedan mars 2017.
Utifrån deras upplevelser presenteras nu en rapport, som tar upp de riskfyllda resor som kvinnor och flickor tvingas göra och de förhållanden och faror de sedan möter i Grekland.
Flera gravida kvinnor berättar för Amnesty att de måste sova på golvet och har väldigt lite, om ens någon, tillgång till förlossningsvård. Förra månaden födde en kvinna sitt barn i ett tält i Mória-lägret på Lesbos utan medicinskt stöd.
Kvinnorna vittnar även om att avsaknaden av lås på badrumsdörrar och dålig belysning innebär att till synes enkla saker som att gå på toaletten, duscha eller bara gå ut på natten är riskfyllt för kvinnor och flickor.
