Hennes ärliga och känslosamma stridsrop mot klimatkrisen väckte ett enormt engagemang och debattartikeln som publicerades i Dagens ETC delades 52 000 gånger. Nu har Isabella Lövin blivit miljöminister i Löfvens nybildade regering. Oron för klimatkrisen har inte klingat av. Tvärtom.

– Tyvärr har det inte blivit bättre. Det kommer varje vecka nya vetenskapliga artiklar som visar att vi är på väg mot en tröskeleffekt där vi kan få ett förändrat klimat oavsett hur vi anstränger oss. Det finns inga andra sätt att stoppa det här än att arbeta politiskt, säger Isabella Lövin och pekar ut minskat utrikesflyg som en av de viktigaste frågorna under den kommande mandatperioden.

Enligt Januariavtalet, som Miljöpartiet förhandlat fram med S, L och C, ska regeringen införa miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget. Men samtidigt subventioneras den svenska flygbranschen med hundratals miljoner årligen från staten och kommunerna. Men Isabella Lövin vill inte ge något besked om stöden ska dras in.

– Vi lever i ett land som är stort till ytan. Folk som lever på Gotland eller i norra Sverige måste kunna transporteras på ett bra sätt. Inrikesflyget står för bara 8 procent av svenskarnas utsläpp. Fokus för mig är att få ner det onödiga utrikesflygandet och att vi ska bygga ut tågförbindelserna.

Kraftiga rabatter

Majoriteten av de regionala, ofta kommunägda, flygplatserna finns i södra och mellersta Sverige. Inom 1,5 timmes tåg- eller bilfärd från Jönköping finns det exempelvis sju flygplatser. För att öka lönsamheten har flygplatserna gett kraftiga rabatter till flygbolagen med målet att locka till sig chartertrafiken, visade Dagens ETC:s granskning från förra året.

Ett exempel är Örebros flygplats där sju av tio passagerare är charterresenärer till Thailand, Cypern eller Kap Verde. Isabella Lövin tycker att det är fel att skattepengar subventionerar utrikesflyget och öppnar för att några av flygplatserna i Mellansverige ska stängas.

– Ja, där det finns alternativ med järnväg kan jag absolut tänka mig att stänga de flygplatserna. Men sen är det också regionalpolitik som man beslutar på regional och kommunal nivå.

Vill du idag peka ut någon särskild flygplats som du kan tänka dig att stänga?

– Nej, jag vill inte peka ut någon särskild.

I oktober 2014 tillträdde Isabella Lövin som bistånds- och klimatminister när Miljöpartiet för första gången ingick i en regering. Men det gröna intåget i Rosenbad har gjort små avtryck i utsläppsstatistiken. I tre års tid har utsläppsminskningarna varit under en procent per år. Enligt preliminära siffror verkar utsläppen till och med ha ökat under 2018. Miljöministern vill ändå inte kalla det ett misslyckande.

– En stor omställning av hela samhället tar tid. Det är som att bygga ett hus. Först måste du lägga en bra grund, bygga väggar och tak. Inte förrän du har gjort det kan du flytta in. Vi har under den förra mandatperioden fått med riksdagen på den mest ambitiösa klimatlagen i världen.

Industrins utsläpp ökar mest, inte minst från oljeraffinaderierna. Ett aktuellt fall är Preems utbyggnad i Lysekil som kommer leda till fördubblade utsläpp för anläggningen. Hur rimmar det med regeringens vision om nollutsläpp år 2045?

– Det rimmar illa. Men vi i Miljöpartiet har som målsättning att sista droppen fossilt bränsle ska vara såld 2030. Inom ramen för klimatlagen ska vi nu se över all lagstiftning så att den är kompatibel med målet om nollutsläpp 2045. Den tillståndsgivning som raffinaderiet i Lysekil har fått är enligt den gällande lagstiftningen.

Enligt Januariavtalets ska ni införa ett stopp för nyexploatering av kol, olja och fossilgas. Varför tillåta raffinering av tjockolja från Ryssland? Kommer regeringen att agera mot Preems utbyggnad?

– Vi lever i en rättsstat och nu är det här taget till en domstol och då får man invänta domstolens prövning.

Mer makt till skogsägarna

Enligt FN:s senaste klimatrapport måste världens länder skydda mer skog om vi ska rädda klimatet. I regeringens 73-punktsprogram ges mer makt till skogsägarna och den svenska miljörörelsen befarar att skogen nu i högre grad kommer huggas ner och användas till bland annat engångsartiklar som eldas upp. Många klimatexperter anser att Sverige behöver behålla alla kolsänkor vi har.

– Utifrån strikt vetenskapligt perspektiv stämmer det, om vi ska vara på den säkra sidan i klimatfrågan. Å andra sidan har vi inte rådighet över stora delar av den svenska skogen som ägs av privata skogsägare. Vad vi behöver är höga ersättningsnivåer till de skogsägare där det finns höga naturvärden. Det har vi beslutat i överenskommelsen. Vi måste minska användningen av engångsartiklar av trä men öka värdet på träråvaran och till exempel öka byggandet i trä.

Artinventeringen avbröts i M+KD-budgeten, men den återupptas inte. I Januariavtalet säger sig regeringen vilja värna den biologiska mångfalden men är inte risken att skyddsvärda skogar kommer huggas ner i högre takt än tidigare?

– Miljöpartiet hade gärna tagit tillbaka inventeringen men nu fanns det inget stöd för det. M+KD+SD och några av våra samarbetspartier tycker inte att det behövs då kan vi inte göra så mycket mer, säger Isabella Lövin och tillägger.

– Nu flyttas ansvaret över på skogsägarna själva. Vi får se hur de hanterar frågan.