Forskare, läkare och miljöorganisationer har länge varnat för de långsiktiga riskerna med att sprida miljö- och hälsoskadliga ämnen i miljön, inte minst på jordbruksmarken.
Tidigare miljöministern Karolina Skog (MP) ville en gång för alla sätta stopp för hanteringen och tillsatte en utredning med det uttalade syftet att föreslå hur ett förbud skulle utformas. Utredningen frångick dock direktivet genom att föreslå ett undantag för spridning av avloppsslam på ”produktiv jordbruksmark”.
Trots att ett och ett halvt år har gått sedan utredningen hamnade på Miljödepartementets bord har regeringen ännu inte lagt fram någon skarpt förslag om vilka regler som ska gälla för avloppsslammet i framtiden.
– Miljödepartementet bereder nu betänkandet i regeringskansliet. Det finns höga ambitioner om att få till en cirkulär ekonomi där vi kan ta vara på näringsämnen på ett giftfritt och säkert sätt, svarar miljöminister Per Bolund (MP) i ett mejl.
”Finns en motsättning”
Per Bolund vill inte ställa upp på en intervju om slammet idag, men till tidningen Aktuell Hållbarhet sa han, strax innan han tillträdde som miljöminister, att han ser ”stora risker med slamspridning”:
– Jag är inte beredd att ta några risker med den odlingsmark vi har, som är en otroligt värdefull resurs för livsmedelsförsörjningen, eller ta några risker med människors hälsa.
Till Dagens ETC skriver han att det avloppsslam vi sprider idag inte går ihop med samhällets mål om en giftfri vardag.
– Jag tycker att slammet ska användas på ett giftfritt sätt och göra nytta. Det finns en motsättning här mellan att kunna använda det som är bra i slammet och att inte använda det som är dåligt. Det avloppsslam som vi sprider idag stämmer inte överens med de mål vi har kring giftfri vardag och där behöver vi se till så att ett giftfritt kretslopp säkerställs.
Förbud med undantag
”Giftfritt” är ett nyckelord i sammanhanget. Alla är överens om vikten av att skapa ett kretslopp för näringsämnen och mull. Frågan är om vi samtidigt som vi återför näringsämnen ska plöja ner den stora mängd oönskade ämnen som med dagens system följer med avloppsslammet ut på odlingsmarken.
Den utredning som nu bereds på Miljödepartementet föreslår att så kallat ”kvalitetssäkrat” avloppsslam även fortsättningsvis ska kunna spridas på ”produktiv jordbruksmark”. Förslaget kallas alternativ två. Alternativ ett skulle istället innebära spridningsförbud, men med en utfasningsperiod på 15 år.
Avvaktar proposition
Dagens ETC:s rundringning till partirepresentanter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott visar att de flesta av partierna idag, i avvaktan på regeringens proposition, ställer sig bakom utredningens alternativ två.
– Utredningen visar att dagens forskning ännu inte påvisat negativa hälso- och miljöeffekter av slamspridning. Samtidigt är det viktigt med höga kvalitetskrav som kan göra att avloppsslam används för att sluta kretsloppet för fosfor, säger Magnus Jacobsson (KD).
Även Magnus Ek (C) hänvisar till utredningen.
– Sist och slutligen bör vi lita på utredningen att det bör gå att sprida en del slam, säger han.
Marlene Burwick (S) säger att partiet ännu inte tagit ställning.
– Men vi har tittat på utredningen och tycker att det ligger mycket i alternativ två, säger hon.
Inte heller Moderaterna har ännu tagit ställning i frågan.
– Vi vill återföra fosfor, kväve och kalium till marken och för en del resonemang om Svenskt Vattens Revaq-certifiering som bör bli bättre, men i övrigt avvaktar vi regeringens proposition, säger Betty Malmberg (M).
”Miljökrav måste skärpas”
Vänsterpartiet anser däremot inte att det är rimligt att fortsätta gödsla med avloppsslam på det sätt vi gör idag.
– Långsiktigt krävs strategier för att hantera slammet så att det blir en högvärdig resurs. Men så länge vi inte kan rena slammet så att vi vet att det är tillräckligt fritt från skadliga ämnen bör vi vara sparsamma med användningen, säger Elin Segerlind (V).
Maria Gardfjell (MP) är förste vice ordförande i utskottet. Hon framhåller att en utgångspunkt i regeringens strategi för cirkulär ekonomi är att skapa giftfria kretslopp.
– Uppströmsarbetet är helt centralt, användningen av farliga ämnen måste minska, hos producenterna.
Om spridning ska tillåtas måste miljökraven på slammet skärpas anser hon, anser hon.
– En lösning kan vara att förbjuda spridning av slam som inte klarar högt uppsatta miljökrav, men utan att skapa ett totalförbud för all framtid. Ett totalförbud skulle kunna försvåra utvecklingen av nya lösningar för att hantera slammet, säger Maria Gardfjell.
