När Ulf Kristersson (M) under presskonferensen på fredagen talade om ”vår tids samhällsproblem” utelämnades klimatfrågan helt och hållet. I det Tidöavtal som den kommande M-KD-L-regeringen slutit med SD var det också väldigt tunt med förslag på området. Minst överraskande var beskedet om att ny kärnkraft ska byggas i Sverige, vilket varit högerpartiernas återkommande svar på klimatkrisen under valrörelsen.
För att gynna kärnkraften ska målet om 100 procent förnybart ändras till ”100 procent fossilfritt”, samtidigt som branschen får 400 miljarder i kreditgarantier. I övrigt vill regeringen sätta upp fler laddstolpar, investera mer pengar i teknisk koldioxidinfångning (CCS), reformera miljöbalken och förkorta tillståndsprocesser.
– Jag känner mig både besviken och djupt oroad. Utifrån vad som hittills framkommer så verkar det vara väldigt tunt med politik som tar itu med miljöproblemen. I stället riskerar problemen att förvärras med de åtgärder som läggs fram, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen (SNF), i ett pressmeddelande.
Fel riktning
Satsningar på kärnkraft, pausad miljöprövning av vattenkraft och ett minskat bistånd är förslag som enligt organisationen riskerar att leda i helt fel riktning.
– Att satsa på kärnkraft är som omvänd krispolitik och slöseri med skattemedel. Det riskerar att göra elen dyrare och sätta käppar i hjulet för investeringar i förnybar elproduktion i Sverige. Ny kärnkraft tar lång tid att bygga, avfallet är extremt miljöfarligt, den är betydlig dyrare än vindkraft och förnybar elproduktion klarar sig dessutom utan ekonomiskt stöd, säger föreningens ordförande Johanna Sandahl.
I likhet med SNF har Greenpeace mycket svårt att se hur Sveriges beslutade klimat- och miljömål ska kunna uppnås med den politik som högerpartierna lägger fram.
Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace, ser en politik full av självmotsägelser.
– De säger att ekonomin ska växa, men inte en enda gång i det 33-sidiga dokumentet nämns skog eller biologisk mångfald. Det är faktiskt katastrofalt. Frågan hur ekonomin ska kunna växa samtidigt som naturen skyddas lämnas helt obesvarad.
– Det andra är att den nya regeringen vill ge 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraften, och ingenting till vindkraft och andra energilösningar – de får klara sig bäst de kan. Detta samtidigt som de säger de att de vill ha en teknikneutral satsning. De motsäger sig själva redan i sitt första dokument.
– För det tredje uppskattar vi att de skriver att Sverige ska energieffektivisera. Men på det området finns det varken något mål eller någon budget. Däremot finns det ett mål för ökad energianvändning, eftersom de säger är att vi ska producera minst 300 TWh, oberoende av hur hög grad av energieffektivisering vi når. Det hänger inte ihop, säger Carl Schlyter.
”Klimatfientlig politik”
Lorentz Tovatt, tidigare klimat- och energipolitisk talesperson för MP, ser en nedmontering av klimatpolitiken i den nya regeringens programförklaring.
– Det är ren och skär klimatfientlig politik. Stora fossila subventioner till kol, olja och gas. Mer fossilt i biltanken. I praktiken överges våra klimatmål. En nattsvart dag för det svenska klimatarbetet, säger han.
WWF:s generalsekreterare Gustav Lind anser att regeringen har presenterat en överenskommelse som är ”mycket svag på miljö- och klimatområdet”.
”Inte ett ord nämns om hur man ska rädda den biologiska mångfalden, trots att krisen är här och nu”, twittrar han och ställer sig även frågande till om regeringen fortfarande står bakom klimatmålen till 2030 och det klimatpolitiska ramverket.
Frida Hylander, klimatpsykolog som också är aktiv i klimatdebatten, skriver på Twitter att ”inte ens kärnkraftsförespråkare kan vara nöjda med den här tunna lilla plankan som energi- och klimatomställningen ska balansera på de närmsta åren.”
