FN:s miljötoppmöte, COP16 i Colombia, beskrivs som avgörande för att jordens biologiska mångfald ska kunna bevaras. Två år har gått sedan förra COP 15 i Montreal. Då tog världens länder beslutet att skydda 30 procent av land- och havsområdena fram till 2030. Det innebär en fördubbling för Sverige. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som snart är på väg till COP16 i Cali i Colombia, medger vid en presskonferens att det blir svårt att nå för svensk del.
– Det är klart att vi har stora utmaningar, säger Romina Pourmokhtari (L).
För svensk del skulle det innebära att många nya reservat behöver bildas, inte minst i skogen.
Hon undviker frågan om hon tror att Sverige når mångfalds-målen på land, och pekar ut det stora antalet privata skogsägare som ett problem i sammanhanget:
– Det är någonting som gör att det exempelvis blir mer tidskrävande och svårt att hitta de här markägarna som vill skydda sin natur och vill ta del av de här medlen, medan i andra länder där staten äger stora delar av naturen så kan man skydda den snabbare, enklare och billigare.
En chock
Under årets miljötoppmöte fokuserar regeringen bland annat på övervakning och genomförande av åtgärder, finansiering, klimatkrisens koppling till arternas utdöende och bevarandet av den biologiska mångfalden i haven.
Enligt Romina Pourmokhtari arbetar Sverige ”intensivt med att skydda värdefull natur, både till land och till havs”.
Hon framhåller särskilt det svenska engagemanget för de marina frågorna, inte minst havsmiljöpropositionen, som har ett mål på 30 procent skyddade områden till 2030.
– Jag var chockad när jag förstod att det är tillåtet att bottentråla i skyddade marina områden.
"En känslig fråga"
Skogen kallar hon ”en lite känslig fråga för Sverige". Enligt Romina Pourmokhtari är den åtgärd som har störst effekt för att minska förlust och fragmentering av skogar att markägare frivilligt väljer att skydda sin skog. Hon nämner inte statliga Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare.
Sedan maktskiftet har Tidöregeringen bland annat minskat anslagen till naturvård och centrala myndigheter, motarbetat EU:s naturrestaureringslag och gett stöd till fortsatt hög avverkning med kalhyggen.
Alla budgetar som den här regeringen genomför är större än alla budgetar som den förra rödgröna regeringen fick igenom.
Frågan är hur Sverige då ska leva upp till kraven på biologisk mångfald och ökat kolupptag i skogen? Enligt Skogsstyrelsen är det bara minskade avverkningar som kan öka kolsänkan tillräckligt för att nå klimatmålen på både kort och lång sikt. Och skogsavverkning, inte minst kalhyggen, har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Romina Pourmokhtari hävdar, i motsats till bland annat Naturvårdsverket att biologisk mångfald och ökad kolsänka i skogen är intressen som kan vara svåra att jämka ihop.
– Vi har nu en parlamentarisk utredning där alla riksdagens partier ingår, för att hitta lösningarna som både kan bidra till biologisk mångfald och till att vår skog kan utgöra den kolsänka som vi också vill att den ska utgöra, säger Romina Pourmokhtari till Dagens ETC under en enskild frågestund på pressträffen.
Du har understrukit regeringens och din starka övertygelse att klimatkrisen och naturkrisen är tätt sammankopplade. Enligt vetenskapen måste utsläppen ner nu, idag, medan regeringen fokuserar huvudsakligen på klimatmålet 2045. Varför då?
– Om man undrar vad regeringen gör för att minska klimatutsläppen fram till 2030 så gör vi en historisk satsning de kommande åren på nästan fyra miljarder för att återställa våtmarker, vi gör väldigt stora miljövårdssatsningar för att bygga ut laddinfrastrukturen i hela vårt avlånga land så att fler känner att de kan byta till ett fossilfritt fordon. Vi har precis gått till riksdagen med stora satsningar de kommande tolv åren som många partier kan ställa sig bakom. Det är så vi kan minska utsläppen på riktigt.
Hur mycket måste de svenska koldioxidutsläppen minska varje år för att klimatmålen ska nås?
– Just nu har vi ju en pressträff om biologisk mångfald, därför har jag inget svar att ge på konkreta frågor om koldioxidekvivalenter idag.
Vid en tidigare presskonferens med finansminister Elisabeth Svantesson (M) påstod ni att regeringen satsar mer pengar än den rödgröna regeringen någonsin gjorde på klimat- och miljöområdet. Det var inte sant påtalade både forskare och Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén, bland andra. Varför påstår ni att ni satsar mer än ni gör?
– Det jag och Elisabeth Svantesson sa var att alla budgetar som den här regeringen genomför är större än alla budgetar som den förra rödgröna regeringen fick igenom i riksdagen. Sedan dess har alla våra budgetar, varit större än den rödgröna regeringens. Det är det vi menar och det är ingen lögn.
Tidöregeringen har kritiserats för att den minskat miljöanslagen kraftigt sedan den tog över. Då låg beslutad miljöbudget på 23,7 miljarder kronor, jämfört med 16,4 miljarder för 2025.
Målen osäkra
Romina Pourmokhtari har till andra medier sagt att hon kommer att avgå ”om vi rör oss längre från Sveriges klimatmål och utsläppen ökar med mig som klimatminister”.
Då trodde hon fortfarande att 2030-målet var inom räckhåll. Det är hon mindre säker på nu, inte minst på grund av EU-kraven på att skogen ska binda mer kol.
Nya siffror från SCB visar också att utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin har ökat kraftigt under andra kvartalet i år.
Men några avgångsplaner har inte klimatministern, säger hon till Dagens ETC:
– Den här regeringen levererar politik som minskade utsläppen 2023, beräknas öka utsläppen något 2024 för att sen minska igen 2025, 2026, 2027, 2028, 2029 och 2030, och det gör att den här regeringen på totalen minskar Sveriges utsläpp och det är någonting som jag absolut inte tänker avgå för.
