Ännu hårdare i sin kritik är Greta Thunberg och organisationen Fridays for Future. I ett öppet brev till EU:s ledare på sajten Carbon Brief skriver de:
“Den bistra sanningen är att varken medvetenheten eller den politik som krävs finns inom synhåll. Vi befinner oss i en kris som inte en enda gång har hanterats som en kris.”
För låga ambitioner
Om EU:s gröna giv utgör färdplanen för att göra EU klimatneutralt till 2050 så kan förslaget till klimatlag sägas utgöra en bindande mekanism för att se till att målet uppnås. Bland annat föreslås femåriga kontrollstationer för att se över klimatmålen och att EU:s medlemsländer gör vad som krävs. Betydligt mer befogenheter föreslås också ges kommissionen, bland annat när det gäller att se till att länderna följer klimatmålen.
Problemet, enligt kritikerna, är att planens ambitioner är för låga och att processen för att skärpa dem går för långsamt. Framför allt när det gäller utsläppsmålen i närtid.
– Förslaget misslyckas att adressera den mest brådskande och avgörande hemläxan för EU i år: En uppdatering av EU:s klimatmål till 2030. Enligt det läckta förslaget till klimatlag så kommer kommissionen presentera ett nytt mål, 50 till 55 procent utsläppsminskningar, först i september. Det är alldeles för sent och alldeles för lite, säger Klaus Röhrig, klimat- och energipolitisk koordinator i de europeiska miljöorganisationernas nätverk Climate Action Network.
”Riskerar momentum”
EU:s klimatmål till 2030 har betydelse på flera sätt. I år träder Parisavtalet i kraft. Men hittills räcker de klimatplaner som världens länder lämnat till FN bara för att begränsa den globala uppvärmningen till tre grader – långt över avtalets mål att hålla uppvärmningen “väl under två grader” och om möjligt 1,5 grader.
Stora förhoppningar har ställts till att EU ska visa vägen och driva på för att världens utsläppsjättar skärper sina klimatplaner – inte minst Kina, som ska möta EU för ett toppmöte i höst.
– Att presentera ett förslag till uppdatering av EU:s klimatmål först i september riskerar hela det momentum som desperat behövs för att mobilisera andra länder att stärka sina klimatmål, säger Andrzej Ancygier, energi- och klimatpolitisk analytiker i forskarnätverket Carbon Action Tracker.
Otillräckligt utsläppsmål
Kritikerna menar också att det nya klimatmål till 2030 som nämns i förslaget – 50-55 procent minskade utsläpp jämfört med 1990, eller 35-40 procent jämfört med idag – är otillräckligt. Greta Thunberg och aktivisterna i Fridays for Future:
“En klimatlag eller politik som inte är baserad på bästa tillgängliga vetenskap och som inte inkluderar globala aspekter av jämlikhet och klimaträttvisa – principer som utgör själva hjärtat av Parisavtalet – kommer att göra mer skada än nytta”.
Enligt FN:s miljöorgan UNEP behöver världens utsläpp minska med 55 procent till 2030 för en hygglig chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – betydligt mer än i föreslaget till klimatlag. Tas hänsyn till att världens tillväxt- och utvecklingsländer kommer att få svårare att minska sina utsläpp så krävs ännu mer av EU. Enligt en färsk studie av klimatforskaren Kevin Anderson, som presenterats för EU-kommissionen och som Dagens ETC tagit del av, behöver EU:s utsläpp minska med 70 procent till 2030 för att vara i linje med Parisavtalet.
