Efter två veckors förhandlingar lyckades FN:s klimattoppmöte till slut nå fram till ett dokument sent i lördags kväll.
– Utifrån förutsättningarna är det ett kraftprov från världssamfundet, sade klimatminister Isabella Lövin i en kommentar från Katowice.
Dokumentet säger att världens länder nu har ett regelverk för hur de ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina nationella åtaganden för att minska den globala uppvärmningen som avtalades i Paris 2015.
Avtalet bygger dock på frivillighet, och mötet sköt flera stora frågor på framtiden, till exempel frågan om försäljning av utsläppsrätter och en höjning av ambitionerna i stort.
Inom miljörörelsen anser många att mötet är ett misslyckande.
– Slutresultatet är ännu en besvikelse, som signalerar att inte ens den senaste IPCC-rapporten var tillräcklig för att få några av planetens största utsläppare att vakna, säger May Boeve, chef på miljöorganisationen 350.org.
Stor kontrovers
Synen på den senaste specialrapporten från FN:s klimatpanel IPCC, som visar på skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, väckte stor kontrovers i Katowice. De fyra oljeländerna USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait vägrade gå med på att den vetenskapliga rapporten skulle ”välkomnas” och ville bara att den skulle ”noteras”.
– Det finns 196 länder i FN och 192 är överens. De fyra som inte är överens tar oss andra som gisslan, sade Mohamed Nasheed, tidigare president i Maldiverna, till BBC.
Både från forskarhåll och i miljörörelsen har resultaten från Katowice-mötet mottagits med oro.
– När länder som USA och Saudiarabien ogiltigförklarar basal vetenskap är det svårt att se hur det ska gå att nå global konsensus överhuvudtaget. Klimatarbetet är i kris, säger Samuel Jarrick, talesperson för svenska miljöorganisationen Klimataktion.
– Det svaga resultatet från toppmötet går tvärtemot de starka varningarna från IPCC-rapporten. Regeringarna har återigen fördröjt det som måste göras för att undvika en klimatkatastrof, säger Wendel Trio, chef på europeiska miljöorganisationen Climate Action Network.
– Min största oro är att FN-mötet misslyckades med att förena ambitioner med vetenskapen. Vi fortsätter att följa en väg som är väldigt farlig och kommer leda till en 3–4 grader varmare värld under detta sekel, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, till The Guardian.
”Starkare respons krävs”
Även om inte FN-mötet kunde enas om höjda ambitioner så gick en rad stora länder med EU, Kanada och Mexico i spetsen ut med löften om det.
Greenpeace Internationals chef Jennifer Morgan menar dock att det är för lite.
– Klimatkrisen kräver en starkare respons från EU än tomma ord om att höja ambitionen, säger hon.
”Vi är mäktigare än vi tror”
Samuel Jarrick från Klimataktion tror att civilsamhällets växande kraft är räddningen.
– Eftersom klimatförhandlingarna helt bygger på frivilliga åtaganden från medlemsländerna är det upp till oss att se till att minst femdubbla ambitionerna, om vi ska ha skuggan av en chans att undvika klimatkaos. Därför är det glädjande att klimatfrågan äntligen börjar ta plats i debatten och att motståndet växer. Vi är mäktigare än vi tror. Genom att gå samman med andra blir klimatfrågan mindre ångestskapande och mer lustfylld.
Lars Igeland, som har varit miljöaktivist sedan 1980-talet och var med på första COP-mötet 1995 i Berlin, tror också på civilsamhället.
– Det är helt avgörande vad människor gör och vilket tryck det finns från aktiva medborgare i världen på politikerna. Att vi inom miljörörelsen har agerat stort, med skolstrejker och stora demonstrationer är hoppfullt. Vi har väntat i 24 år och vi ska fasen inte vänta i 24 år till.
