USA: Vill rädda oljebolag
Det krispaket på 2 000 miljarder dollar – 20 000 miljarder kronor – som nyligen klubbades av kongressen innehåller inga direkta stöd till vare sig fossilbolag eller sol- och vindkraftsbransch, som ett resultat av lobbying och politisk kohandel. Däremot innehåller stödpaketet drygt 600 miljarder kronor till flygbranschen, varav 500 miljarder till passagerarbolagen – hälften lån, hälften i stöd för permitteringar. I paketet finns också 170 miljarder till bolag som anses avgörande för USA:s nationella säkerhet, inte minst flygplanstillverkaren Boeing, som var hårt pressad redan innan krisen.
Samtidigt pågår en omfattande strid om USA:s krisdrabbade oljebransch. I måndags kollapsade det amerikanska WTI-priset på olja till historiska, negativa nivåer. Den amerikanska oljebranschen står inför ett stålbad, trots det avtal om minskad oljeproduktion mellan Opec-länderna och bland annat Ryssland, som Trump-administrationen drev på för.
”Vi kommer aldrig att svika USA:s storslagna olje- och gasindustri. Jag har instruerat energi- och finansministern att formulera en plan som kommer att göra medel tillgängliga som gör att de här väldigt viktiga bolagen och jobben kan säkras för lång tid framöver!” meddelade Trump på Twitter efter priskraschen i måndags.
Vita huset driver på för att regeringen ska kunna köpa 75 miljoner fat olja till landets strategiska oljereserv, SPR. I praktiken handlar det om att erbjuda oljebolagen lagringsutrymme för all olja som inte längre kan säljas. Hittills har kongressen inte sagt ja.
”Vi kommer antingen be om tillåtelse för att köpa oljan, eller så lagrar vi den helt enkelt”, var Trumps budskap i veckan. Energidepartementet uppges förhandla med nio bolag om att lagra 23 miljoner fat olja.
Samtidigt har landets miljömyndighet EPA presenterat omfattande urholkningar av landets federala miljöregler, efter påtryckningar från bland andra American Petroleum Institute. Och i delstater som Kentucky, South Dakota och West Virginia har påföljderna skärpts för protester mot fossil infrastruktur.
Kina: Nya satsningar på kol
Kinas väg ut ur coronakrisen är ännu oklar. De nationella krispaketen har hittills varit betydligt mindre än i andra stora ekonomier, även om enskilda provinser vidtagit åtgärder för att stödja småföretag och se till att människor hålls i arbete.
En avgörande fråga handlar om kolets framtid i Kina. Under slutet av februari gav landets provinser grönt ljus för en möjlig utbyggnad av 34 GW ny kolkraft, trots att det redan finns en överkapacitet i landet. I mars gavs klartecken till byggnation av fem nya kolkraftverk, motsvarande 8 GW, mer än under hela 2019 enligt Global Energy Monitor.
Enligt källor på landets miljödepartement övervägs nu förenklade och slopade miljöregler för att hjälpa bolag att återuppta produktion. Men samtidigt som det flera finns tecken på att Kina kommer att luta sig mot tung, utsläppsintensiv industri för att få de ekonomiska hjulen att börja snurra så överväger landets ledning också investeringar i ”ny infrastruktur”, som 5G, snabbtåg och laddinfrastruktur för elbilar, som en del av återuppbyggnaden.
Ryssland: Skyddar Gazprom
I Rysslands har premiärminister Mikhail Mishustin annonserat ett krispaket motsvarande 40 miljarder kronor för att bland annat stötta landets nyckelindustrier. Paketet omfattar skattelättnader för flygbranschen och subventionerade lån till näringslivet. Enligt uppgifter ska landets statskontrollerade fossilbolag Gazprom och Rosneft också kunna skjuta upp betalning av utdelningar. Oljans priskollaps slår hårt mot en exportjätten Ryssland. För att parera prisfallet har premiärminister Mishustin sagt att landets centralbank ska agera på valutamarknaden, när priset på rysk olja sjunker under 250 kronor/fat. Samtidigt hävdar Mishustin att rysk oljeindustri är väl förberedd för konvulsionerna på oljemarknaden.
Australien: Förordar expansion
I Australien trycker landets regering på för en expansion av kolbranschen, för att hålla nere arbetslösheten. Landets minister för naturresurser, Keith Pitt, menar att en expansion av den omtvistade Acland-gruvan i Queensland är ”ännu mer” betydelsefull nu än innan pandemin. Queenslands delstatsregering har hittills sagt nej till expansionen. I South Australia har delstatsregeringen samtidigt slopat avgifterna för exploatering och licenser för gruv- och fossilbranschen.
EU: Förhandlar om en Marshallplan
Just nu förhandlas EU:s “Marshallplan” för återuppbyggnad efter coronakrisen, ett stimulanspaket knutet till nästa sjuåriga långtidsbudget, som förefaller utvidgas med 10 000–15 000 miljarder kronor till en återuppbyggnadsfond.
Vilken inriktning och form planen får är ännu höljt i dunkel. Hittills har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen understrukit att unionens respons ska vara i linje med EU:s gröna giv, ett krav som också lyfts av miljöministrarna i 17 av medlemsländerna, och i ett upprop från Europaparlamentariker och delar av näringslivet.
Under krisens inledningsskede inledde Europeiska centralbanken stödprogram med köp av obligationer för att stabilisera eurozonens ekonomi. Programmet utökades i veckan till motsvarande 11 000 miljarder kronor. Analyser av initiativet Influence Map visar att stödköpen hittills inkluderar företagsobligationer utställda av bland andra Shell och Total.
Samtidigt trycker den krisdrabbade flygbolagen på för stöd. Flygbolagens internationella branschorganisation IATA vill se stödpaket, slopad beskattning, och att flygbolagen ska kunna ersätta alla återbetalningar till kunder med vouchers.
Enligt tidningen The Guardian har Europas flygbolag hittills ansökt om stöd motsvarande cirka 130 miljarder kronor. Bolag som Easyjet, Sas och Tui har beviljats lån och kreditgarantier motsvarande drygt 30 miljarder kronor – stöd som också godkänts av EU-kommissionen. Samtidigt pågår diskussioner mellan regeringar och stora flygjättar, som Air France, KLM, Lufthansa, British Airways och Alitalia. Enligt The Guardian har flera av de stora bolag som söker eller fått stöd, som British Airways, easyJet och Lufthansa, gått med mångmiljardbelopp i vinst de senaste fem åren.
Hittills har stödpaketen till flyget utformats utan miljökrav. Nyligen deklarerade emellertid Österrikes transportminister Leonore Gewessler att eventuella stöd till landets krisdrabbade Austrian Airlines måste kopplas till klimatmål.
I Frankrike har nationalförsamlingen godkänt ett räddningspaket på drygt 200 miljarder kronor till strategiska industrier, med stort fokus på flygplanstillverkaren Airbus, Air France och biltillverkaren Renault. Några preciserade miljökrav finns inte, däremot allmänna skrivningar om att Parisavtalet ska finnas med i företagens affärsmodeller. Miljöorganisationer har kritiserat stöden som blankcheckar till landets största utsläppare.
Vid sidan om flyget trycker Europas inflytelserika lobbyorganisation för bilindustrin, ACEA, på för stödpaket, dels i form av pengar, dels genom att EU slopar en planerad skärpning av utsläppskraven på bilar.
Kanada: Slopar krav på miljörapportering
Oljesandsprovinsen Alberta har varit ledande när det gäller Kanadas stödpaket till fossilbranschen. Provinsen har infört skattelättnader och tillfälligt slopat avgifter motsvarande 800 miljoner kronor. Enligt ett ministerbeslut har också en rad krav på miljörapportering slopats till mitten av augusti.
Samtidigt trycker lobbyorganisationer som Business Council of Alberta och Canadian Association of Petroleum Producers på för en uppskjutning av höjda koldioxidskatter och skrotande av nationell miljöregler.
Landets premiärminister Trudeau har hittills levererat stöd med viss lutning åt miljöhållet. Nyligen lanserades en satsning på 12 miljarder kronor för att städa upp inaktiva olje- och gaskällor i landet. Regeringen har också lanserat en fond för utsläppsminskningar, med 7,5 miljarder kronor, för att stödja fossilbranschens arbete att bland annat minska metanutsläpp.
Samtidigt varnar miljöorganisationer att fossilbolagen kan få dolt stöd genom lättade regler för landets exportkrediter. Under krisen har exportkrediterna utvidgats och gälla nu också nationellt. Under de senaste åren har Kanade stöttat fossilbranschen med mer än 100 miljarder kronor per år i exportkrediter, enligt Oil Change National – en summa som nu kan växa betydligt, och exempelvis gälla byggandet av nya pipelines.
