Men genom stora offentliga subventioner till djurindustrin hindras växtbaserade alternativ från att konkurrera på lika villkor. Mellan 2014 och 2020 tog EU:s kött- och mejeriproducenter emot 386 miljarder kronor om året i subventioner räknat i dagens penningvärde, enligt en ny forskningsartikel publicerad i tidskriften One Earth.
Beloppet, som inkluderar stöd till foderproduktion, är 1159 gånger större än motsvarande stöd till de vanligaste växtbaserade ersättningsalternativen i EU, nämligen soja- och mandelmjölk samt kött av vete, soja eller ärtor.
– Det är jätteallvarligt, för vi vet att vi behöver ställa om jordbruket och våra livsmedelsvanor för att nå både klimatmålen och andra miljömål, kommenterar David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen.
Inte bättre i Sverige
Han anser att det inte bara är upp till konsumenterna att handla mer vegetarisk mat.
– Vi konsumenter efterfrågar naturligtvis inte det som är mycket dyrare, och jämför man havremjölk med komjölk, eller en bönbiff med en köttbiff, så är det animaliska alternativet ofta billigare på grund av de här subventionerna. Det finns förstås produktion av animalier som är viktig för miljömålen och förtjänar att stödjas, såsom ekologiskt naturbeteskött. Men det politiken gör är att stödja brett, och även den minst hållbara produktionen.
David Kihlberg tycker inte att jordbrukspolitiken är mer balanserad i Sverige än i övriga EU.
– Nej, tyvärr inte. Ingen regering, oavsett färg, har egentligen vågat ta i frågan om vad vi producerar och vad vi äter. Utan man fortsätter att hålla köttindustrin och mjölkindustrin under vingarna, samtidigt som man utåt i media säger att politiker inte ska lägga sig i vad vi äter.
I klimatdebatten talas det mycket om att ta bort fossila subventioner. Behöver även den här sortens subventioner diskuteras mer?
– Ja, definitivt. Det är en bortglömd subvention som vi behöver prata mycket mer om. På Naturskyddsföreningen brukar vi prata om klimatskadliga subventioner snarare än fossila subventioner, och där ingår inte bara de direkta stödpengar som den här studien belyser, utan även avsaknaden av koldioxidprissättning på kött och mejerier. Det är en väldigt stor subvention som behöver åtgärdas genom någon form av styrmedel som prissätter de här klimatutsläppen.