Johan Kuylenstierna har arbetat i 25 år med miljö- och utvecklingsfrågor. Han har under de senaste fem åren arbetat som vd för Stockholm Environment Institute och han lyfter frågan om hållbara städer som en av de absolut viktigaste miljö- och hållbarhetsfrågorna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Just nu urbaniseras världen med en miljon invånare i veckan och under tio år ska vi bygga stadsmiljöer för en halv miljard människor. Vi bygger den framtida staden nu och om vi inte får den att vara resurseffektiv och hållbar så kommer det bli väldigt svårt att hantera de utmaningar vi står inför, säger Johan Kuylenstierna.
Staden som system kommer vara en av de absolut viktigaste frågorna för framtiden då den bland annat berör energi, transport, vatten, avlopp, konsumtion och avfall.
– Staden är en drivkraft för utveckling och kopplar inte minst via energi och livsmedelsfrågor an till grundläggande försörjningssystem. Vi får inte betrakta staden som en isolerad ö men stadsutveckling driver och påverkar utvecklingen globalt i dag, säger han.
“Vi tar av ett kapital utan att säkerställa långsiktig tillgång”
Den andra av de tre viktigaste miljöfrågorna enligt Johan Kuylenstierna handlar om hur vi hanterar naturresurser.
– Vi måste få en totalt annan inställning till hur vi betraktar och använder naturresurser. Jorden är otroligt rik och många resurser är förnybara. Vatten och biodiversiteten är exempel på det men det betyder inte att de är oändliga och inte behöver förvaltas. Som det är nu betalar vi inte fullt ut för till exempel negativ miljöpåverkan.
– Och när det gäller ändliga resurser som exempelvis mineraler betalar vi inte för det faktum att vi tar av ett kapital. Just nu tar vi av jordens kapital utan att det egentligen får några konsekvenser, säger Johan Kuylenstierna.
Han liknar det med en bank. Om du har pengar sparade på banken och tar ut lite pengar då och då under en längre tid utan att sätta in något kommer pengarna ta slut. Så gör vi med våra naturresurser. Men om vi i stället börjar låta alla resurser cirkulera i samhället och återanvända och återvinna material så skulle vi fylla på och balansera mot det tillgängliga kapitalet.
Den tredje frågan på Johan Kuylenstiernas lista är den globala livsmedelsförsörjningen. Markanvändning och förändringar som kan kopplas till den står för cirka 20 procent av alla växtgasutsläpp. Hit hör skövling av regnskog, bränning av skog för jordbruksmark, och alla utsläpp som sker inom jordbruket. Ett hållbart jordbrukssystem är en nyckelfråga och kan dessutom generera en rad nyttigheter förutom mat.
“Ska fattiga betala för vatten?”
Vatten är starkt kopplat till miljö- och naturresursfrågor. Vatten är en grundförutsättning för vår överlevnad och dessutom grundläggande för all ekonomisk utveckling. Ändå värdesätter vi inte vatten och i många fall är vatten helt gratis. Av allt vatten på jordens yta är endast 2,5 procent sötvatten och av detta är 69,7 procent fryst, 30 procent grundvatten och 0,3 procent finns i floder och sjöar. I många länder betalar man inte för att till exempel använda vatten i jordbruket och även om det finns regler för hur man ska rena vatten i det flesta länder så efterlevs inte reglerna. Och kapital för att bygga ut nödvändig infrastruktur saknas, säger Johan Kuylenstierna.
– Det är ofta problematiskt att prata om vattenfrågor eftersom det är en så pass politiskt känslig fråga. Eftersom det är en grundläggande resurs för mänsklighetens överlevnad så blir det ibland svårt att diskutera vatten som en naturresurs utifrån ett ekonomisk perspektiv. Vem ska betala för vatten? Ska fattiga betala?
Äter kött
Johan Kuylenstierna tycker man kan komma runt problemet genom att säga att vatten kan vara gratis men infrastrukturen för att rena, transportera och för att ta hand om avloppsvattnet kräver investeringar och underhåll. Sedan kan man ha olika modeller för prissättning.
– Om vi inte sätter ett ekonomiskt värde på den här resursen tenderar vi att slösa. I många länder är uttagen alldeles för stora, men det finns ofta enkla lösningar, säger han.
Ska vi sluta flyga?
– Jag vill faktiskt inte det. Jag säger inte att vi ska fortsätta öka vårt flygande med dagens teknik, men varför ska vi tro att dagens teknik kommer att fortsätta. Det vi verkligen ska försöka göra är att se till att driva fram en omställning, hitta nya lösningar och ny teknik för att resa. Det är bra att människor kan mötas och att vi får uppleva andra kulturer.
Ska vi sluta äta kött?
– Jag äter kött. Men jag har minskat min köttkonsumtion ganska mycket och väljer till exempel oftare kyckling. I Sverige skulle vi kunna halvera konsumtionen, då blir den som på 70-talet. Vi importerar dessutom stora mängder kött och det är inte hållbart i längden. Vi måste fråga oss själva varför kött är så billigt och det har inte bara med klimatfrågan att göra utan även oschysta arbetsförhållanden. Svensk livsmedelsproduktion ligger långt fram, inte minst vad gäller djurhållning. Vi bör gynna den.
“Jag tycker inte om klimatpolitik”
Det kan låta konstigt, men Johan Kuylenstierna säger att anledningen till att han inte gillar klimatpolitik är att den tenderar att hamna i ett eget fack. Men han har blivit mer optimistisk med åren eftersom klimatfrågan gått från att vara en egen politisk fråga till att allt mer integreras i den ekonomiska och sociala politiken. Han tror att individens största ansvar är att engagera sig i miljöfrågan och driva på det som förändrar samhället i grunden där vi kan leva klimatsmart.
– Det är därför som jag i grunden är så optimistisk inför allt som händer i dag. Jag var mycket mer pessimistisk för några år sedan. Visst kan vi diskutera om det går tillräckligt fort. Men jag ser så mycket mer samarbete och kreativitet. Nya lösningar kommer hela tiden. Jag tror dessutom att mer kommer att hända om vi människor har en positiv bild framför oss, än att man hela tiden känner ett hot och att det är kört, säger Johan Kuylenstierna.
optimism:
– Det är tufft att vara optimist, för man måste kunna stå på sig. Har man fel får man kritik, det slipper pessimister för om de har fel blir alla glada! Men för mig personligen är optimism en stark drivkraft.
att köra bil:
– Jag har en fossildriven bil från 1998, men jag kör så lite jag bara kan. Vad är mitt argument för att ha en fossildriven bil? Det ena är utifrån ett livscykelperspektiv, det är inte nödvändigtvis bättre att byta bil. Det andra är att jag vill se vad som verkligen blir framtidens transportsystem.
klimatmotstånd:
– Jag diskuterar gärna klimatet och intressant forskning. Men jag förstår inte varför man är emot till exempel förnybar energi – det kallas utveckling. Vi gick från häst och vagn till bil, från telefon till smartphone. Det är vad som händer inom energisektorn nu. Spännande!
