Därför har Jordbruksverket nu tagit fram metoder för uppföljning av livsmedelsförluster på nationell nivå.

Inga producenter vill att produkter går till spillo. Väder, skadedjur, vilt och sjukdomar innebär ett visst svinn, men de påverkas också av marknaden. Avbeställningar och högt ställda krav på produkternas utseende gör att potatis och grönsaker ibland lämnas i fält, blir foder eller biogas fast de från början var tänka att bli mat.

Regeringsuppdrag

Studier visar också att 9 procent av nötköttet aldrig når matbordet.

– Vi vill se var det finns potential till ökad resursanvändning, i dialog med branschen och forskare. Mycket av de här förlusterna klassas inte som livsmedelsavfall och syns därför inte i avfallsstatistiken som brukar användas för att visa mängden matsvinn, säger projektledaren Karin Lindow på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Regeringen har som mål att öka den svenska livsmedelsproduktionen och att mer av produktionen ska nå butikerna och projektet är en del av regeringsuppdrag för minskat matsvinn.

– Det är en vinst för miljö, ­klimat och ekonomi när mer kan bli mat. Vi kommer att starta uppföljningen under 2021, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket.

”Slöseri med resurser”

Livsmedelsbranschen deltar också.

– Vi vill bli mer resurseffektiva i våra led, så att en större andel av djuren blir mat, säger Carina Johansson på Sveriges Nötköttsproducenter och ­Therese Strand på Svenska Köttföretagen.

– Det är slöseri med resurser att odla fram fin potatis som konsumenterna efter­frågar, och istället tvingas ­sälja den som foder. Det är också viktigt för lönsamheten, säger Lisa Andrae på Potatis­odlarna.

Vilka metoder som minskar svinnet bäst varierar. Det kan exempelvis handla om teknik och utrustning för att hantera, förädla och produktutveckla råvaror, men också om export till marknader som efterfrågar produkter som vi inte äter i  Sverige.