Som ett svar på den avslöjande kritiken presenterade SEB nyligen en uppdaterad branschpolicy för utlåning och investeringar i fossila bränslen, som enligt pressmeddelandet ”skärper riktlinjerna” i SEB-koncernen.
Bankens kommunikationschef Frank Hojem säger att den nya policyn bland annat innebär att banken ska låna ut mindre till vissa fossilbolag.
– Vi sätter ett tak för utlåningen till olje- och gasbolag och minskar utlåningen gradvis.
Han förklarar vidare att banken inte ska bidra med ny finansiering eller acceptera nya kunder som ”bedriver verksamhet med kol”, och att tidigare åtaganden med kolbolag ska fasas ut till 2025, med undantag för Tyskland.
– Vi sätter också ett stopp från och med nu till delar av oljesektorn, exempelvis riggar, oljeservicebolag och vissa typer av oljeexploatering, som fracking.
Dessutom inför SEB nu särskilda restriktioner i områden som Arktis, enligt Frank Hojem.
– Från och med nu kommer SEB inte att finansiera exploatering eller produktion av olja i Arktis eller andra känsliga områden, säger han.
Många kryphål
Men detta är, enligt Jakob König på Fair Finance Guide, inte hela sanningen.
– SEB tar ett stort steg framåt, och skärper upp en del riktlinjer. Samtidigt är policyn full av kryphål som gör att knappt någon av de mest anmärkningsvärda fossilaffärerna i vår granskning kommer att stoppas av skärpningen, säger han.
Ett exempel är riktlinjerna för bolagens kolverksamhet, som i Tyskland tillåts fortsätta till 2038 istället för 2025. Det gör att SEB kan fortsätta låna ut pengar till de stora kolkraftbolagen Uniper och RWE, långt efter att kolanvändningen senast måste vara utfasad enligt Parisavtalet år 2030. Banken har också infört en gräns på 15 procent för hur stor del av ett bolag som får utgöras av kolverksamhet. År 2025 sänks den gränsen till 5 procent.
– Det gör att ett företag som schweiziska Glencore, världens största kolexportör, fortfarande kan accepteras eftersom företaget är så stort och har så många verksamheter att det ligger och svänger runt femprocentsgränsen när det gäller kolet, säger Jakob König.
Kundanpassad policy
Liknande gränser gäller även olje- och gasutvinning i känsliga naturområden, som Arktis. Där får högst fem procent av bolagens totala omsättning komma från fossilutvinning. Det gäller dock inte norska Arktis, där det istället handlar om 15 procent, vilket få bolag når upp till.
– Det gör att stödet till exempelvis Lundin Energy kan fortsätta utan problem. Det kan fortsätta så länge deras intäkter från oljeutvinning i Arktis inte överstiger 15 procent av omsättningen.
Gränserna avser intäkter. Det gör att stöd till bolag som letar olja kan fortgå utan begränsningar. Gränserna avser dessutom varje verksamhet för sig. Det gör att ett bolag kan ha 5 procent inom oljesand, 5 procent fracking och 15 procent olja i norska Arktis
Några gränser för konventionell utvinning av fossila bränslen och kraftproduktion har inte banken infört. Det gör att stödet till många fossiljättar kan fortsätta som tidigare, även med ett tak som gradvis ska minska utlåningen.
– Det övergripande intrycket är att policyn är anpassad och skriven så att banken inte ska behöva göra slut med fossilvärstingarna bland de befintliga kunderna, säger Jakob König.
Striktare riktlinjer
Policyn täcker hela SEB:s verksamhet, men vissa delar, som fondbolaget, har striktare riktlinjer på en del områden. Exempelvis är gränsen för hur stor del av bolagens intäkter som får komma från fossila bränslen satt till fem procent i fonderna. Det utesluter så gott som hela fossilbranschen, undantaget bolag som enligt banken har omställningsplaner i linje med Parisavtalet.
– Ambitionen är att vårt samlade kapital i fondbolaget ska vara klimatneutralt 2040, säger Frank Hojem.
Det är lättare att vara strikt när det gäller aktieinvesteringar än utlåning, säger Jakob König.
– Placeringar i värdepapper är lätta att sälja. Att säga nej till lånekunder innebär däremot att banken direkt tappar miljoner i ränteintäkter.