På Energimyndigheten, som ska göra jobbet, kan man inte säga hur mycket pengar det kommer att handla om och vilka insatser som kommer att göras i Nepal och Zambia. Totalt har man en budget för detta på 1,5 miljarder kronor fram till 2032.  

Målsättningen är att sådana här samarbeten mellan länder ska ”skapa större utsläppsminskningar än vad som är möjligt inom det egna landet med landets egna resurser.” Så skriver Energimyndigheten om Parisavtalets artikel 6, som denna utsläppshandel ligger under.

John Hassler, professor i makroekonomi som har utrett de svenska klimatmålen åt regeringen, har kritiserat klimatkompensationen. Han har i sin forskning visat att elen från solpaneler inte ersätter den fossilbaserade energin som det var tänkt.

– Vad som händer är att man fortsätter med det fossila men sedan kommer det gröna utöver det, sa han i ett inslag i SVT tidigare i år.

Han är också mycket kritisk till själva konstruktionen av utsläppshandeln, att det ska gå att räkna ut hur mycket utsläppsminskning den här typen av satsningar ger och att Sverige sedan ska kunna räkna in det som att vi minskar våra egna utsläpp.  

– Drivkraften ska i stället vara att vi har en moralisk och juridisk skyldighet att hjälpa de här länderna i den gröna utvecklingsstrategin. Sedan kommer man aldrig kunna räkna ut exakt hur mycket utsläppsminskningar som det leder till i de här länderna.

EU-parlamentsledamoten Isabella Lövin (MP) reagerar kraftigt över beskedet om avtalen med Zambia och Nepal och menar att det vore bättre om Sverige jobbade för att få ned sina utsläpp på hemmaplan.

– Då tittar man i stället på de här fattigare länderna för att se om det finns några enklare vägar så att Sverige ska slippa minska sin bilkörning med diesel till exempel. Det här är inte något som imponerar på någon, säger hon till Sveriges Radio.

Även den kenyanske miljöaktivisten Caroline Muturi är kritisk.

– Man säger till oss att någon måste fortsätta med sina egna utsläpp och att de ska kompenseras hos oss i Afrika. Det finns ingen rättvisa i det, säger hon till Sveriges Radio.  

Sandra Lindström, enhetschef för internationella klimatsamarbeten på Energimyndigheten, säger att man är medveten om kritiken mot handeln med utsläppsrätter.

– Vi på Energimyndigheten analyserar projekten för att se om dessa projekt motsvarar åtgärderna som är utöver vad länderna har tänkt att göra enligt sina egna nationella klimatplaner, skriver hon i ett mejl.

Är det då moraliskt rätt att Sverige som ett rikt land med höga utsläpp ska tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från ett fattigt med låga utsläpp?

På den frågan får ETC inget svar.