Läkaren Rogers Masaba slår sig ner i det kala väntrummet på vårdcentralen i Terenpoy i östra Uganda. En kylig bris drar in genom rummet och utanför fönstret skymtar spetsiga bergstoppar.
Byn ligger på sluttningen av vulkanen Mount Elgon, ett av Afrikas högsta berg, bara några mil från gränsen till Kenya. Skogen som tidigare täckte sluttningen har huggits ner för att ge plats åt betesdjur.
Rogers Masaba är i Terenpoy för att hålla en workshop om malaria, en sjukdom som är utbredd över hela Uganda men som fortfarande är ovanlig uppe i bergstrakterna.
– Uganda har den tredje högsta malariabördan i hela Afrika, och tittar man på hela landet är malaria fortfarande en av de främsta orsakerna till allvarlig sjukdom och dödsfall. Så det är oerhört viktigt att ni som jobbar inom vården följer riktlinjerna, säger han till vårdpersonalen som har samlats i väntrummet.
52 registrerade fall
Det är relativt få som drabbas av malaria i Terenpoy, en by som ligger på 2 500 meters höjd. Det senaste halvåret registrerades 52 fall, vilket är lite jämfört med övriga Uganda. Men tidigare fanns inte sjukdomen i byn alls, berättar Rogers Masaba som varit distriktsläkare i området.
– Det är en väldigt hög siffra. När jag började jobba som distriktsläkare här för tjugo år sedan fanns malaria överhuvudtaget inte i den här trakten. De enstaka fall man såg var patienter som hade rest till områden där malaria är vanligt förekommande. Men det har blivit varmare och nu fortplantar sig myggen även här, säger han.
Ugandas fuktiga och varma klimat är gynnsamt för parasiten som sprider malaria. Men bergstrakterna har varit förskonade – tills nu.
En av förklaringarna till att malaria kryper allt högre upp är att det har blivit varmare.
Och det är värme som är avgörande, berättar Mats Wahlgren som är professor vid Karolinska Institutet. I närmare trettio år har han forskat om parasiten plasmodium falciparum som orsakar svår malaria.
– Det krävs en dygnstemperatur på om kring 19 grader i ett par för att parasiten ska kunna utvecklas och spridas. Det är därför vi inte har haft tropisk malaria i Sverige. Vi har haft malaria förut och har det i fåglar men inte den dödliga tropiska sorten, säger han.
Hårt drabbat område
Andra typer av malaria kan spridas i kallare klimat, men det är just den tropiska sjukdomen som är farlig, berättar Mats Wahlgren. Norra Uganda är ett av de värst drabbade områdena i världen.
– Fler blir infekterade igen. Det är en tendens i hela malariaområdet, inte bara i Uganda. Det är honmyggor som dricker blod, när de kommer i stora antal kan en individ bita flera människor. Redan från när de är små utsätts barn, varje dag, för myggor som injicerar parasiter. De blir bombarderade av parasiter.
Han berättar att allvarliga former av malaria kan leda till svår blodbrist, epilepsi och nedsatt kognitiv förmåga. Fortfarande dör omkring 400 000 av de 200 miljoner människor som årligen drabbas av sjukdomen.
– Dödstalen är fruktansvärda. Malaria utsätter människokroppen för en enorm påfrestning, och mellan tjugo och trettio procent av de som drabbas av svår malaria får men livet ut. Vi har sett att covid-19 skapar svårare sjukdom hos de som har blodgrupp A, och det är likadant med malaria, säger han.
Ovana att diagnosticera
På vårdcentralen i Terenpoy i östra Uganda visar läkaren och malariarådgivaren Rogers Masaba vårdpersonalen hur snabbtesten används på rätt sätt. Sjuksköterskorna på vårdcentralen högt uppe i bergen är fortfarande ovana att diagnosticera och behandla malaria.
Uganda har en ambitiös målsättning att få ner de malariarelaterade dödstalen till noll. Men fortfarande dör mellan 25 och 30 personer varje vecka, de allra flesta är barn under fem år.
Coronapandemin har dessutom gjort det svårare för människor att söka vård. Förebyggande insatser, som distribution av myggnät, har också försenats.
– Förra veckan hade vi 28 dödsfall så det blir snabbt tusentals människor som omkommer varje år. Jämfört med covid-19 är det många fler. Sedan pandemin utbröt har vi haft 334 dödsfall, det är lika många som dör i malaria på bara några månader, säger Rogers Masaba.
Stora framsteg har gjorts för att bekämpa sjukdomen men nu börjar siffrorna plana ut – och till och med gå upp. Flera forskningsstudier pekar på att det finns ett samband mellan klimatförändringar och förekomsten av malaria. Ökande regnmängder och stigande temperaturer är gynnsamt både för malaria-parasiten och myggen som sprider den. I takt med att det blir varmare riskerar framgångarna i kampen mot sjukdomen att plånas ut, slår forskare fast i den vetenskapliga tidsskriften Parasite Epidemiology and Control.
Förödande konsekvenser
När sjukdomen dyker upp i områden som tidigare varit fria från malaria får det förödande konsekvenser, förklarar läkaren Rogers Masaba.
– Vi ser betydligt allvarligare former av malaria i områden där människorna tidigare inte exponerats lika mycket. Deras kroppar är inte vana, så när de attackeras av parasiten är risken betydligt högre att de blir svårt sjuka. De som ofta drabbas av malaria har byggt upp ett visst skydd och hanterar sjukdomen bättre, säger han.
Kommer vi någonsin att bli kvitt malaria?
– Det kommer inte att bli lätt, men om vi lyckas förstå hur malaria sprids och vad som orsakar infektionen har vi kommit en bit
på väg. Jag brukar säga att myggorna inte är problemet, utan det handlar om att se till att myggorna inte bär på parasiten som sprider sjukdomen. Det allra viktigaste, förutom att använda myggnät, är att de som drabbas får behandling i tid så att de inte riskerar att sprida sjukdomen vidare.
Bergstrakterna i östra Uganda är berömt för sina framgångsrika långdistanslöpare. Flera av Ugandas största idrottsstjärnor kommer härifrån.
För dem är malaria särskilt bekymmersamt.
– Malaria bryter ner de röda blodkropparna vilket påverkar kroppens förmåga att transportera syre. Så om idrottare drabbas av malaria kommer det definitivt att påverka deras prestation, säger Rogers Masaba och tillägger:
– Vi hoppas att vi kan få med några idrottsstjärnor i kampen mot malaria. Det är alldeles för många människor som drabbas.
