– Klimatkrisen som vi står inför och klimataktivism väcker viktiga frågor om yttrande- och demonstrationfrågor, vilket jag tycker är intressanta men svåra juridiska frågor, säger han till Dagens ETC.

Hängs ut med bild

De senaste tio åren har Linus Gardell märkt att allt fler makthavare och opinionsbildare drevat mot klimataktivister. 

 – Det kan handla om att namn och bild hängs ut och att man pratar om deras personlighet eller hälsosituation. På sociala medier finns ett extremt aggressivt och hotfullt läge och man utmålar klimataktivister som terrorister och uttrycker att man ska använda våld mot dem. 

Förra veckan kom nyheten om att en kvinna fått sluta på sitt arbete på Energimyndigheten eftersom hon är medlem i klimatgruppen Rebellmammorna. Linus Gardell säger att han haft flera klienter som behövt vara oroliga för sina anställningar och fått problem på sina arbetsplatser kopplat till engagemang på fritiden.

 – Det är egentligen häpnadsväckande. Vi har problem på flera myndigheter och arbetsplatser med tystnadskultur, att aktivister inte vågar prata om sina engagemang på jobbet. Jag är orolig att det är en tendens som växer sig allt starkare. Det är skrämmande och farligt.

Domar för sabotage ökar

Linus Gardell har företrätt flera klimataktivister. I de fall de dömts till brott har det oftast handlat om olaga intrång, ohörsamhet mot ordningsmakten och egenmäktigt förfarande, till exempel när man tagit någons föremål i besittning. Alla de brotten har böter som påföljd.

Men på senare tid har klimataktivister dömts för sabotage, ett allvarligare brott som kan leda till långa fängelsestraff. En granskning från Dagens Arena visar att ingen klimataktivist dömdes för sabotage före 2022. 

Klimataktivisterna skyddas i sin tur av grundlagen, det vill säga deras yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, mötesfrihet och opinionsfrihet. 

Demonstrationsfriheten är något som Linus Gardell är särskilt orolig för att den inskränks och påminner om varför den är väldigt viktig att värna. 

 – Jag tycker att Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, uttryckte det väldigt bra i en artikel. Han skrev att demonstrationer är en säkerhetsventil i systemet, det är de resurssvagas opinionsfrihet. De som inte har tillgång till ledningsrummet har gatan.

En demonstration som inte stör är inte en demonstration, anser Linus Gardell.

 – Att du med din kropp får möjligheten att synas och höras för något du tycker trots att det inte tas upp i makthavarnas diskussioner är viktigt. 

Men det är enligt honom svårt att veta var gränsen går för när en demonstration stör för mycket.

”Demonstranter har rätt att störa mycket”

– Man har rätt att störa väldigt mycket. Man får till exempel störa trafiken mycket, precis som det görs på supportermarscher eller under maraton, vilket också Thomas Bull poängterat.

Polisen har ett dubbelt uppdrag under en demonstration. En är att skydda demonstrationen, att låta den ske och se till att inte andra personer hindrar demonstrationen. 

För det har polisen flera verktyg att använda. De kan avlägsna och omhänderta personer och anvisa en demonstration till en viss plats. 

– Min bedömning är att många ingripanden under demonstrationer varit felaktiga. 

Svårt att veta i förväg

Linus Gardell tar upp ett exempel från förra året då en grupp klimataktivister gick över Tranebergsbron i Stockholm – på körfältet.

– För mig var det så absurt. Ett antal personer hade gjort banderoller och skyltar för att uppmärksamma en sak. Då blir de gripna och frihetsberövande i tre dagar, utan något att läsa eller göra, de var isolerade på en plastmadrass. De blev gripna för bland annat försök till sabotage.

Enligt Linus Gardell kan det vara svårt för klimataktivister att på förhand veta om de kommer att bli gripna. 

 – Det finns en risk att man blir dömd om man motsätter sig ett gripande fast ett ingripande var felaktigt. En polis kan upplösa en demonstration men om de gör det felaktigt vet vi ju först i efterhand. Det är svårt för en person att göra en egen bedömning, och det är därför man i stunden är tvungen att göra som polisen säger.

Samma händelse – olika straff

Linus Gardell säger att han varit med om flera fall där en person blivit dömd och en person frikänd fast de stått bredvid varandra och gjort samma sak. Samma händelse kan alltså ge olika straff. 

– Det riskerar att skapa en hämmande effekt på yttrandefriheten, säger Linus Gardell och fortsätter:

 – De flesta människor vill inte begå brott, i princip alla vill följa reglerna. Sedan kan det finnas vissa som inom ramen för civil olydnad kan tänka sig att bryta mot lagar. Men om det då finns en osäkerhet kring vilka risker det finns och vad som gäller kan personer som blir oroliga välja att ha en marginal som gör att de inte vågar delta i en demonstration.