Idag kommer över 90 procent av energin i Luleås fjärrvärme från det energiöverskott som uppstår vid stålproduktionen i staden. Men enligt Malin Larsson, vd på Luleå Energi, kommer framtidens fjärrvärme vara minst lika grön som den är idag.
– Med alla de gröna industrier som nu vill etablera sig i vår region ser vi en stor potential till att även fortsättningsvis ta tillvara på restenergier och producera fjärrvärme. För oss handlar det därför om att förbereda vårt energisystem för att kunna ta emot framtida strömmar av fossilfria restenergier, säger Malin Larsson till Dagens ETC.
Framtidens stål
Stål är ett av våra vanligaste konstruktionsmaterial. Den gängse metoden för att ta fram stål bygger på att blåsa kall syrgas mot upphettat råjärn för att bli av med kol och föroreningar. På så sätt blir järnet mindre mjukt och stålet hållbart. Men den metoden leder också till stora utsläpp av koldioxid. Hybritprojektet, som är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, startade år 2016 och bygger på en nydanade teknik där kolet byts ut mot vätgas – något som LKAB beskriver som ”det största teknikskiftet inom järn- och stålindustrin på 1000 år”. I stället för koldioxid blir biprodukten vatten.
Som ett led i projektet invigdes en pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Luleå i veckan.
Framtidens fjärrvärme
Omställningen av stålindustrin innebär dock att även fjärrvärmenätet i staden behöver ställa om. SSAB och Luleå Energi har därför tecknat en överenskommelse om att tillsammans utreda såväl tekniska som andra viktiga förutsättningar för att kunna ta tillvara på svinn från framtida fossilfria ståltillverkningsprocesser.
Energibolaget har bland annat investerat i ett energilager, en viktig pusselbit i att öka flexibiliteten i systemet, och som även kommer att fungera som en buffert vid eventuella störningar i fjärrvärmeleveransen. Vidare satsas det på nästa generations fjärrvärme, som ska vara bättre anpassad till de förändringar som sker inom industrin. Det handlar bland annat om att ta vara på värme från vatten som används för att kyla ned tillverkningsprocessen (så kallad värmeväxling).
– Ytterst handlar det om att använda rätt energi till rätt saker, och när allt fler kräver stora mängder el, är det viktigt att vi fortsatt hittar sätt att ta tillvara restenergier för att optimera energianvändningen i samhället. I Luleå har vi en helt unik möjlighet att göra detta, tack vare hur vårt energisystem är uppbyggt. Fjärrvärmen spelar en viktig roll för Luleås framtida energisystem och det handlar därför om att möjliggöra en ny typ av fjärrvärmesystem, säger Malin Larsson och fortsätter:
– Energilagret, som invigdes tidigare i veckan och rymmer 30 000 kubikmeter fjärrvärmevatten, är ett exempel på detta och som redan under året kommer möjliggöra för oss att reducera den lilla del fossila bränslen som ibland måste tillföras i fjärrvärmeproduktionen.
