Lokalbor går samman för att rädda stranden: ”Det går så otroligt fort”

Strandängen heter Hovbacken och var under medeltiden norra Europas viktigaste handelsplats. Framförallt handlades det med den internationellt eftertraktade sillen. Idag är Hovbacken ett naturreservat och där den tar slut tar husen vid. 

– Hovbacken har bara 1-1,5 centimeter jordlager. Försvinner det går det extremt snabbt för vinden att transportera bort resten av underlaget och sedan kommer havet att ta över. Tappar vi det skyddet blir vi ännu mer utsatta för väder och vind än vad vi är idag, säger Jonas Ström.

30 meter borta på sju år

Föreningen Rädda Skanörs norra strand bildades 2023. Syftet var att bidra till bevarandet av naturområdet genom att väcka opinion. För det är inte första gången havet har fört bort så mycket sand att stranden försvunnit och badhytterna hamnat i havet.

De senaste sju åren har erosionen tagit totalt cirka 30 meter av stranden. Vellinge kommun fyller årligen på med sand, men det räcker inte eftersom stranden äts upp snabbare än ny sand hinner fyllas på. 

Sommaren 2024 bjöd föreningen ner samtliga politiska partier i kommunen till stranden för att visa hur allvarligt läget är.

– Vi har en skyldighet att stoppa erosionen och de hade inte förstått vidden av hur snabbt det har gått, säger Jonas Ström.

Besöket gav effekt och tillsammans lämnade föreningen och kommunen in ansökningar om tillfälliga erosionsskydd till länsstyrelsen. Ett sådant skydd skulle kunna bestå av plaströr som kan fyllas med vatten och rullas ut längs strandkanten när en storm är i antågande. 

 Nästa steg är att undersöka en mer hållbar och långsiktig lösning tillsammans. Hit hör pålning, vilket innebär att trästockar slås ner antingen på stranden eller längs kustremsan för att bryta sanddriften.

– Det är en lösning som användes på 1950- och 60-talet när erosionen hotade att svepa bort stranden i närliggande Falsterbo. När växtligheten får fäste på sanddynerna som bildas tack vare att sanden inte längre följer med vattnet ut blir skyddet mot erosion ännu starkare, säger Jonas Ström och fortsätter:

– Sedan åtgärden infördes har stranden i Falsterbo haft en tillväxt på 50-350 meter. Under stormen Babet visade det sig att de platser som pekats ut som mest utsatta stod emot stormen allra bäst tack vare det uppbyggda skyddet.

Skåne extra sårbart

Skåne- och Hallandskusten har pekats ut av både Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) och Sveriges geologiska institut (SGI) som ett nationellt riskområde för betydande erosion och översvämning. Skånes låglänta och förhållandevis tätbebyggda kust med höga natur- och kulturvärden anses vara särskilt sårbara.

Erosion är ett naturligt fenomen, men en viss typ av erosion kan komma att öka med klimatförändringarna. 

Just Näset – halvön där bland annat Skanör, Falsterbo och Höllviken ligger kallas – har alltid varit utsatt vid stormar och översvämningar. Men den globala upphettningen har gjort extrema väderhändelser vanligare, och värre väntas det bli.

– Erosion är ett naturligt fenomen, men en viss typ av erosion kan komma att öka med klimatförändringarna, exempelvis stormerosion, säger Carl Lindqvist, vattenhandläggare och erosionsexpert på Länsstyrelsen Skåne.

Att vissa delar av landet är mer utsatta än andra beror på en mängd orsaker, bland annat geologin. Risken ökar till exempel om kusten är uppbyggd av lösa sediment såsom sand som lätt eroderar av vågorna. 

För större delen av Sveriges kust kommer den stigande havsnivån – och erosionen – att motverkas av landhöjningen som beror på att landet tidigare var nedtyngt av inlandsisen.

I södra Sverige har dock landhöjningen avstannat eller till och med ersatts av en landsänkning. Eftersom de kustnära kommunerna har svårt att rädda samtliga drabbade strandsträckor måste de prioritera. 

– Vad som anses viktigt att skydda varierar, men det kan handla om platser där det finns samhällsviktig infrastruktur, till exempel reningsverk. Hur skyddet konstrueras beror på platsen, men det kan vara allt från hårda strandskydd som stenblock och hövder till mjuka erosionsskydd såsom planteringar, som binder sanden eller tillförsel av ny sand, säger Carl Lindqvist.

Hövder är en slags vågbrytare i form av en pir som går vinkelrätt från stranden ut i vattnet för att förhindra sandtransport längs kusten.

Om det eroderade området är ett naturreservat eller Natura 2000-område får kommunen inte göra vilka ingrepp som helst. Länsstyrelsen är vanligtvis av åsikten att naturen ska ha sin gång i naturskyddade områden.

– Om det finns det flera intressen på samma plats så prövas de generellt mot varandra, men jag kan inte uttala mig om enskilda ärenden, säger Carl Lindqvist.

Borde lära av Danmark

På Skanörs norra strand lutar några av badhytterna oroväckande mycket. Att de fortfarande är på land beror på att de står på sanddyner bevuxna med vegetation. Framför ”klitten”, från danskans ord för sanddyn, är det blästrat.

Jonas Ström anser att Sverige sticker ut på ett negativt sätt och påpekar att Danmark, som har liknande problem med erosion och översvämningar, utgör ett gott exempel på hur även vi skulle kunna arbeta. Enligt honom är danskarnas inställning att havet inte ska få ta en enda centimeter av landytan, vilket innebär att de jobbar mycket mer proaktivt med att skydda och bevara än vad vi gör här.

Men nu tror föreningen att de har hittat en lucka  – i samma regelverk som Länsstyrelsen hävdar begränsar möjligheterna till ingrepp.

– Eftersom stranden är en del av ett Natura 2000-område måste man vidta åtgärder för att den ska finnas kvar, annars får det inte vara ett Natura 2000-område. Alltså har alla, inklusive kommunen och länsstyrelsen, en skyldighet att skydda och bevara den här platsen.