Den som vill hitta en orsak behöver bara peka åt valfritt håll: bristande planering från myndigheter, ökad privatisering av vattentäkter, avfall och utsläpp från industri och hushåll samt korrupta tjänstemän.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Flera konsekvenser

Den som letar konsekvenser har lika många val. Minskad tillgång till dricksvatten samt vatten till jordbruket leder bland annat till hunger och ökad risk för spridning av sjukdomar – en femtedel av smittsjukdomarna i landet kopplas till vattenbristen. Det går i sin tur går ut över barnens skolgång samt de fattigas möjlighet att häva sig upp.

Harini Nagendra, professor i hållbarhet vid Azim Premji-universitetet i Bangalore, besökte nyligen en hållbarhetskonferens i Sverige. Dagens ETC träffade henne för att höra om de initiativ som kan bidra till att lösa Indiens vattenkris.

– Saken är den att människor i Bangalore fram till för 100 år sedan levde i samklang med naturen och fick vattnet att räcka till, trots de torra omgivningarna. Men när människor började få sitt vatten via kranen försvann incitamentet att ta hand om de dammar som dricksvattnet hämtades ifrån, förklarar hon.

Kunskap förlorad

Den modernismens historia hon beskriver är lokal, men utvecklingen följer liknande mönster i hela Indien. När ingen längre brydde sig om att sköta dammarna blev de snabbt förorenade och sjukdomar som kolera fick fäste. Lösningen blev att fylla igen dem för att hindra spridning.

När utbyggnaden av vattenledningssystemen inte längre kunde matcha befolkningsökningens tempo fanns inte några sjöar kvar att hämta dricksvatten ifrån.

– Det har nu fått människor att organisera sig för att lösa problemen, vilket ökat medvetenheten om miljöns betydelse. Hos de fattiga har kunskapen alltid funnits, men nu börjar även medelklassen vakna, och det är de som har störst chans att påverka myndigheter.

En växande indisk medelklass har länge pekats ut som ett problem. Visserligen lyfts fler och fler människor ut ur fattigdom, men det betyder också att fler har råd att konsumera och tära på jordens resurser. Å andra sidan blir de tillsammans en allt starkare röst för positiva förändringar på miljöområdet.

Medelklassen vaknar

Uppvaknandet gäller också andra problem, som avverkning av skog, ”urban värmeö”-effekten, luftföroreningar och spridningen av sjukdomar.

– Medelklassen har börjat ställa krav. Inte lika mycket som de kanske borde, men betydligt mer än förut, säger Harini Nagendra.

Ett annat positivt tecken på utvecklingens riktning är att människor inte bara ställer krav, utan också samarbetar med lokala myndigheter, vilket enligt Nagendra är en förutsättning för att lyckas.

– Lokalbefolkningen har möjligheter att förbättra miljön lokalt. Men det som börjar sprida sig är ett systemtänkande där press sätts på en lokal myndighet, så att lokala initiativ samarbetar med dem som administrerar ett större område. På så sätt växer ett systemtänkande fram som kan ge positiv påverkan på större ekosystem än bara de lokala, säger Harini Nagendra.

Klimatläget för Indien

Enligt den internationella klimatpanelen IPCC är Indien det land som är mest sårbart för ett varmare klimat med negativa konsekvenser på hälsa, ekonomisk utveckling och livsmedelssäkerhet. Som svar har Indien upprättat det nationella programmet INDC, som adresserar problemet holistiskt, det vill säga tittar på områden som anpassning, finansmarknader, grön teknologi och hållbart byggande.

Myndigheterna har på senare tid satsat på flera stora klimatrelaterade projekt och initiativ. I somras stoppades till exempel planerna på att bygga flera stora kolkraftverk. Internationella investerare har dessutom allt mer börjat rikta blickarna mot landets solsektor, som nu för första gången levererar billigare energi än kolsektorn.

Tillsammans med EU har Indien också påbörjat flera projekt inriktade på förnybar energi. Bland annat handlar det om utveckling av vindkraftsparker till havs samt kraftverk för biomassa.

Landet siktar på att nå en produktion på 175 gigawatt förnybar energi till år 2022 och på att sänka sina utsläpp av koldioxid med 35 procent till 2030. I förlängningen satsar Indien på att kunna leverera 1 000 gigawatt solenergi.

Projektet Green India Mission har som mål att återplantera skog och höja dess kvalitet för att via den kunna suga åt sig 100 miljoner ton koldioxid årligen.

Progressiva gräsrotsprojekt

Drop Dead Foundation

Grundades 2007 för att gratis åtgärda läckande kranar, ett vanligt problem i indiska hem. Bara under första året lyckades organisationen genom att laga drygt 400 rör spara in 400 000 liter dricksvatten.

Surat Climate Change Trust

Organisationen finns i flera städer och regioner och arbetar med att samordna myndigheter och aktörer för att skapa varningssystem för översvämningar.

Daily Dump

Verkar i just Bangalore och har en renare stad som mål. Hjälper och utbildar i att skilja på olika slags avfall, det vill säga sådant som kan komposteras.

Ekologisk stat

Det är inte bara på gräsrotsnivå framsteg görs. Den indiska delstaten Sikkim har helt stoppat användningen av kemikalier och pesticider och bestämt att endast ekologiska livsmedel får produceras.

l#steelflyoverbeda

Folkliga rörelser har nu börjat leta sig in i sociala medier. #steelflyoverbeda var en lyckosam kampanj där lokalbefolkningen i Bangalore genom en stor kraftsamling lyckades stoppa ett infrastrukturprojekt som kantats av korruption och bristande miljökonsekvensbeskrivning.