Fram till för ett par år sedan var situationen en helt annan. Då ökade antalet resenärer på Arlanda med sex–sju procent per år. Rekordåret 2018 passerade närmare 27 miljoner resenärer flygplatsen, och Swedavia prognostiserade för en årlig ökning av flygtrafiken med 1,6 procent, och 40 miljoner resenärer år 2040.
För att möta efterfrågan har bland annat bygget av nya Pir G med 14 nya uppställningsplatser för flygplan och ett nytt bagagesystem för terminal 5 dragit igång. För att nu pausas.
– Vi fortsätter nu att se över vår investeringsportfölj mot bakgrund av den nya situationen vi befinner oss i, och har beslutat att pausa och paketera ett par projekt, säger Robert Pletzin, presschef på statliga Swedavia som äger och driver Arlanda.
Spricka i regeringen
Tanken är att återuppta arbetet ”när behov uppstår”.
– Men nu är vi ett exceptionellt läge sedan mitten på mars och det är svårt att dra några slutsatser om flygtrafiken långsiktigt, säger Robert Pletzin.
Den mest kontroversiella delen av expansionsplanerna, den fjärde landningsbanan, hänger fortfarande i luften. Inga beslut är tagna, trots stora ambitioner från Socialdemokraterna.
I mars förra året kunde Dagens ETC avslöja att det fanns en spricka i regeringen. Miljöpartiet vägrade gå med på planerna om en fjärde landningsbana och har hållit fast vid sitt motstånd. Partiet vill verka för minskat flygande och vill också lägga ner Bromma flygplats, medan S-märkta infrastrukturminister Tomas Eneroth i höstas erbjöd en avveckling av Bromma i förtid på villkor att den fjärde banan på Arlanda byggs. Miljöpartiet nappade inte.
Sedan dess har inga nya bud nått offentligheten, men enligt Robert Pletzin på Swedavia behöver frågan utredas.
– Vi behöver inleda en utredning om förutsättningarna för en fjärde landningbana, det är ett långsiktigt projekt. Det har i alla fall varit vår utgångspunkt, men vi vet givetvis inte hur marknaden kommer att förändras i och med coronakrisen.
Knapphändig information
Från regeringens sida är det tyst.
”Det finns ingenting nytt att berätta i den frågan”, skriver klimatminister Isabella Lövins (MP) pressekreterare i mejl.
Från infrastrukturdepartementet mejlar Tomas Eneroths pressekreterare tre korta meningar:
”När det gäller Arlanda flygplats gör Swedavia AB prognoser och ansvarar för investeringar. Arlandarådet är avslutat sedan den 31 mars 2019. Hanteringen av Arlandarådets arbete är inte klar”.
Arlandarådet tillsattes av regeringen i maj 2017, som ett led i i Socialdemokraternas ambition att göra Arlanda till Nordens ledande flygplats. Ännu har rådet inte presenterat någon slutrapport, vilket speglar regeringspartiernas bristande enighet i synen på om Arlandas framtid.
Läget är låst, men projektet lever. Även om det just nu ligger i malpåse, i väntan på coronafria tider.
– Just nu finns inget beslut om att bygga en fjärde bana på Arlanda. I den mån det finns några sådana planer så tror jag de aktörer som driver en sådan idé nu tänker om, säger Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt.
Socialdemokraternas gruppledare i riksdagens trafikutskott, Anna-Caren Sätherberg, ger följande svar på frågan om partiet vill verka för en minskning av flygandet eller fortfarande driver på för en fjärde landningsbana på Arlanda:
– Vi behöver först titta på vad branschen behöver för att komma igång efter coronakrisen. Ska Bromma flygplats läggas ner år 2038 såsom den blågröna majoriteten i Stockholms stadshus föreslår så är det viktigt att Arlanda har kapacitet för att klara av trafiken.
Forskare: Kapaciteten räcker
Enligt Jonas Åkerman, forskare på KTH och en av Sveriges främsta experter på flyg och miljö, saknades det skäl att bygga ut Arlanda redan före coronakrisen. Bromma flygplats kan läggas ner utan nya banor på Arlanda, inte minst om klimatet tas med i beräkningarna, säger han.
– Flygresandet måste minska med cirka en tredjedel från 2018 års nivåer för att nå klimatmålen. Då räcker dagens kapacitet på Arlanda, även om all trafik från Bromma flyttas över.
– Vi tror att pandemin kan få en bestående inverkan, åtminstone på tjänsteresandet som står för 20 procent av allt flygande. Så det kan handla om en betydande minskning. Men det kommer sannolikt också att behövas starkare styrmedel.
Beslutsfattarna borde ta tillfället i akt och utreda hela transportsystemet på nytt, anser han.
– Nu säger man att utsläppen ska ner med 70 procent till 2030, men det handlar om utsläpp från inrikes transporter, i huvudsak från vägsektorn. Man borde ta ett samlat grepp och inkludera flyg och sjöfart också, säger han.
Omöjlig ekvation
Att driva på för en massiv kapacitetsökning på Arlanda och samtidigt hävda seriösa klimatambitioner är en omöjlig ekvation, enligt Jens Forsmark, sakkunnig för hållbara transporter på Naturskyddsföreningen.
– Just nu är är det ytterst dålig tajming att planera för ökad kapacitet, både av klimat- och marknadsskäl.
Istället bör samhället inrikta sig på strategier för nytt resande där flyget ges en mer begränsad roll, säger han.
– Det som kommer att avgöra flygets klimatpåverkan är ekonomiska styrmedel som flygskatt, slopade subventioner, nytt system för start- och landningstider och andra åtgärder som minskar efterfrågan på flygresor. Det minskar också behovet av ny kapacitet, säger Jens Forsmark.
