Världens första och största marknad för utsläpp av växthusgaser fyller snart tolv år. Genom att stora klimatförstörare måste köpa "utsläppsrätter" av de som släpper ut mindre ska marknaden visa den billigaste vägen bort från fossil energi. Men så har det inte fungerat. Det är analytiker från höger till vänster överens om.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Nu ska EU besluta hur marknaden ska se ut de kommande tolv åren – en helt avgörande period för att motverka en skenande global uppvärmning.
Sedan EU:s utsläppsmarknad öppnade för handel i januari 2005 har problemet varit att medlemsländer, storföretag och lobbygrupper lyckats få till flera undantag och villkor som gynnar dem. Det har gått så långt att EU idag ofta betalar utsläppare istället för att få dem att betala för sina utsläpp.
Ett av de mest flagranta problemen är cementen. Just därför handlade Carbon Market Watchs senaste rapport om det, berättar Agnes Brandt, chef för EU-policy på Carbon Market Watch.
– Cement-industrin måste fixas. Det skulle ge en enormt stor miljönytta, säger Agnes Brandt.
Storföretag får utsläppsrätter
De senaste sju åren har Europas stora cementföretag fått över fem miljarder euro i vad som närmast kan kallas gåvor från utsläppsmarknaden. Storutsläppare i EU har genom framgångsrik lobbying hävdat att de måste kompenseras, annars blir de kanske tvungna att flytta sin produktion av exempelvis cement till ett land utanför EU. Och då förlorar ju både klimatet och EU.
Detta argument har svagt stöd i verkligheten men har gett enorma konsekvenser. Storföretag har fått gratis utsläppsrätter som de sedan kunnat sälja på marknaden. Genom sådana undantag har 25 miljarder euro i princip getts gratis till några av de största klimatbovarna, enligt Carbon Market Watch.
Klimatvänliga missgynnas
De mindre cementföretagen som satsar på mer klimatvänliga produkter missgynnas och har svårt att komma fram inom EU. Rapporter visar att moderniseringen av cementindustrin nu går snabbare utanför EU, där ingen utsläppsmarknad snedvrider konkurrensen.
Dessa problem är välkända inom EU. Redan 2008 meddelade kommissionen att gratisutdelningen av utsläppsrätter skulle fasas ut till 2020. Men åtta år senare är problemet intakt.
Imorgon väntas miljöutskottet i parlamentet komma med ett förslag på hur utsläppsmarknaden ska se ut fram till 2030. Agnes Brandt har laddat för detta i flera år. Äntligen finns en chans att lösa problemen. Det borde ju vara så lätt, menar hon: bara ta bort alla undantag och låt det vara 100 procent auktion – det skulle göra marknaden oerhört mycket mer effektiv.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men Agnes Brandt låter redan som att hon har tappat nästan allt hopp. De stora smutsiga cementföretagens gräddfil lär bestå, säger hon.
– Men jag hoppas att reformen kommer ha någon slags formulering om det. Vi får se. Kanske att de skriver att de kan titta på det senare.
Inte nog med att Agnes Brandt nu hoppas på "formuleringar". Utskottets beslut ska gå genom parlamentet, kommissionen och medlemsländerna innan de nya reglerna träder i kraft 2018. Och vid det laget kommer förslaget att vara ännu mer utspätt, säger Agnes Brandt. Exempelvis Spanien lär fortsätta söka undantag för sin stora cementindustri.
"Vi kan reformera"
Trots allt detta sätter Agnes Brandt allt sitt hopp till EU:s utsläppsmarknad. Det är ändå ett fungerande system som medlemsländerna kommit överens om, säger hon.
– Grundsyftet med utsläppsmarknaden är bra, att det ska vara 100 procent auktion av utsläppsrätter. Problemet är att systemet översvämmas med gratis utsläppsrätter. Men vi tror fortfarande att vi kan reformera det.
Alla håller inte med. Belen Balanya jobbar på forskningsgruppen och tankesmedjan Corporate European Observatory (CEO).
– EU:s utsläppsmarknad måste bort, konstaterar hon.
Belen Balanya berättar om Belchatów, det största kolkraftverket och den största utsläpparen i hela EU. Genom kreativa definitioner av "modernisering" har kolkraftverket ökat sina utsläppt kraftigt – med hjälp av pengar från utsläppsmarknaden.
– Den här marknaden har aldrig fungerat. Inom EU säger de hela tiden "vi har misslyckats, nu reformerar vi" – men det blir inte bättre. Systemet är så lätt att utsätta för manipulering, bedrägeri och lobbying.
Även Balanya och CEO har nyligen släppt en rapport. Där framgår att EU är under stark press från fossillobbyn, särskilt oljebolag och stålindustrin, att skriva nya regler som skulle göra att de stora utsläpparna tjänar ännu mer: upp till 230 miljarder euro under perioden 2018–2030. Detta samtidigt som hela klimatmarknaden kommer att åstadkomma nästan ingen klimatnytta alls.
Enligt CEO tycker lobbyn om utsläppsmarknader eftersom det minskar risken för andra typer av regelverk.
– Det främsta resultatet av EU:s utsläppsmarknad är att den blockerar andra initiativ, som att satsa på förnybar energi, säger Belen Balanya.
– Istället har vi ett system som betalar förorenare för att förorena.
