1. Bioenergi – grönt alternativ eller miljöbov?
Bioenergi – som finns i både fast, flytande och gasform – har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till fossila bränslen. Den ses som förnybar eftersom de levande organismer som används för att framställa bioenergin ständigt växer eller nybildas. Men kritik har riktats mot att skogar avverkas för att ge plats åt intensivodling av biobränslen, vilket frigör kol till atmosfären. Att odlingsmark tas i anspråk för att odla energigrödor istället för mat är ett annat återkommande argument mot. Då är det miljövänligare att använda exempelvis matrester och annat organiskt avfall för att producera biogas, som används främst som drivmedel till fordon. Men även detta innebär förbränning och därmed utsläpp av koldioxid. På global skala kan biobränslena i sin helhet bara ersätta några få procent av användningen av fossila bränslen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
2. Solenergin blir allt billigare
Varje timme ger solen lika mycket energi som hela mänskligheten använder under ett år. Solenergi är också det energislag som svenska folket tror mest på. Förbättrad teknik och minskade kostnader har gjort solenergin allt mer konkurrenskraftig världen över. Mellan 2008 och 2014 sjönk priset på solenergi från 80 kronor per kilowattimme till 15 kronor. Nu kommer dessutom så kallad byggnadsintegrerad solel (BIPV), där solceller byggs in i fasader, fönsterrutor och takpannor. Solenergi förväntas bli den billigaste energikällan i världen inom 15 år, enligt en ny rapport från Bloomberg New Energy Finance. I dag finns 20 000 solcellsägare i Sverige.
3. Bakterier från havets botten
Energi av bakterier? Ja, det menar många forskare kan bli ett seriöst alternativ till bensin och etanol i framtiden. Med genteknikens hjälp kan så kallade cyanobakterier – mer kända som Östersjöns blågröna alger – producera butanol, vilket kan ersätta fossila bränslen. Fördelen är att råvarorna finns i överflöd och forskarna tror att butanolbränslet skulle kunna bli upp till 20 gånger så effektivt som etanol från sockerrör och majs. Samtidigt är gentekniken allmänt omstridd. Mer forskning på området behövs innan någon storskalig produktion kan komma på tal.
4. Alger och vätgas driver framtidens flyg
Flygindustrin måste ta fram alternativ till dagens fossila flygbränslen. Vätgas, som görs av vatten genom elektrolys, kan produceras rent och då bli ett miljövänligt fordonsbränsle. Även snabbväxande alger kan vara ett alternativ till framtidens flyg.
Världens första flygning på 100 procent algbaserat biobränsle genomfördes redan för sex år sedan och nu finslipas tekniken. Fördelen är att alger kan producera betydligt mer bränsle per odlingsyta än andra biobränslegrödor. Dessutom konkurrerar de inte med livsmedel om produktiv odlingsmark, vilket till exempel etanolproduktion anklagats för. Samtidigt ska understrykas att flyget fortfarande är ett jämförelsevis energiineffektivt transport-
medel – oavsett om bränslet är biobaserat eller fossilt.
5. Hoppet lever om fusionskraften
I över 50 år har hoppet om fusionskraft som framtidens energikälla levt. Fusionskraft handlar i likhet med kärnkraft om att utvinna energi ur atomkärnor – men utan något långlivat radioaktivt avfall att ta hand om. Därför har det framställts som ett hållbart alternativ till kärnkraften. Men metoden kräver att enormt höga temperaturer uppnås och en rad problem kvarstår för att få fusionskraften att fungera. Något alternativ att ersätta de fossila bränslena med blir det knappast. Fusionskraften hinner nämligen inte bli klar förrän tidigast 2050 och innan dess måste användningen av fossila bränslen ha upphört.
6. Supermodern kärnkraft
Det har länge pratats om den så kallade fjärde generations kärnkraft (Gen IV). Den kärnkraften sägs bli säkrare, klimatsmartare och ska kunna använda dagens kärnavfall som bränsle. Även om detta är en stor fördel jämfört med dagens kärnkraft finns det fortfarande stora risker jämfört med förnybart. Det radioaktiva avfall som bildas måste förvaras säkert i 500–1 000 år – vilket visserligen är kortare tid än dagens kärnavfall som måste förvaras i 100 000 år – men det är fortfarande framtida generationer som kommer få ta hand om det. Kostnaderna förväntas även bli mycket höga och hittills finns inga "superkärnkraftverk" färdigbyggda. Dessutom tar kärnkraft decennier att bygga och den tiden har vi inte på oss.
7. Vindkraften byggs ut i snabb takt
Vindkraft är en förnybar energikälla som fortfarande ökar kraftigt i världen. Drygt ett vindkraftverk i timmen har byggts i Kina under de senaste åren – det land som i dag är störst i världen på vindkraft. Många menar att vindkraften måste byggas ut även här i Sverige om vi ska kunna avveckla kärnkraften och bli oberoende av fossil energi. Det är ett bra komplement till sol eftersom det ofta blåser när solen inte skiner och tvärtom. I dag är det den tredje största elproduktionsformen i Sverige. Allt fler vindkraftverk byggs till havs, med fördelen att det blåser mer och stör grannar mindre.
8. Tidvatten och vågor skapar energi från havet
Potentialen för våg- och tidvattenkraft i världen är enorm. Vågkraften sägs i framtiden kunna bli lika stor som vattenkraften är i dag. Även tidvattenkraft, där turbiner placeras under vattnet för att omvandla strömmarna som bildas från ebb och flod till energi, är på framfart. Just nu planeras sex stora tidvattenkraftverk att byggas utefter den brittiska kusten. Om det blir verklighet kommer de att kunna stå för åtta procent av Storbritanniens hela elbehov. Fördelen är att det är helt koldioxidfritt. Men tekniken är relativt ny och fortfarande finns många problem kvar att lösa. Till exempel så vet man inte så mycket om hur tidvattenkraftverken – som står som stora vindkraftverk nere på havsbotten – påverkar djur- och växtlivet.
