Lärjeåns dalgång kan bli naturreservat

Hon är arbetsledare för daglig verksamhet på gården som ligger i det område i Lärjeåns dalgång som Göteborgs kommun planerar att omvandla till naturreservat.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Varit på gång länge

I dag kan kommunfullmäktige komma att klubba kompletteringsbudgeten och i den ligger det pengar till ett fortsatt arbete med flera naturreservat i kommunen. Arbetet med att skydda Lärjeåns dalgång har pågått sedan en motion lämnades in till kommunen 1988. Runt millennieskiftet så fanns det ett förslag på hur naturreservatet skulle utformas, men det bordlades flertalet gånger fram till 2009. Men nya pengar kan ge arbetet en skjuts i rätt riktning.

– Vi vill gärna kunna jobba lite mer och lite snabbare. Om vi får de pengarna vi sökt kan vi få mer resurser och kan jobba snabbare, säger Evelina Eriksson, miljöplanerare på Göteborgs stad.

Gränserna oklara

Det är fortfarande oklart exakt var gränserna för reservatet skulle gå, men i stora drag kan det gå ända från Göta älv längs dalgången, via åns laxtrappa i Lärjeholm sydväster om den gamla banvallen, förbi Lärjeheds koloniområde och därefter norrut till Storåsfallen och Lärjeåns trädgårdar vid Angereds arena. Sen skulle det sträcka sig åt nordost till Bergums kyrka och kommungränsen mot Lerum.

– Beroende på var man sätter gränserna för reservatet så kan det bli väldigt stort. Då blir det väldigt många parter inblandade, inte bara förvaltningar men också privatpersoner och markägare. Vi har inte haft en dialog med dem ännu, först efter det kan man ta fram en tidsplan, säger Evelina Eriksson.

Lärjeån har genom åren ätit sig ner genom leran och bildat en ravin som nu meandrar sig genom landskapet. Det finns hagar, ädellövskogar, hedområden och betesmark. I ån finns bland annat öring, lax och flodpärlsmussla. Där finns en rad ovanliga och hotade arter.

Rekreationsområde

Dalgången är ett av Göteborgs stora grönområden och fungerar som rekreationsområde och omges av en rad bostadsområden, som Hjällbo, Angered, Bergsjön och Kortedala. En del av naturområdet har märkts ut som riksintresse och en del är Natura 2 000 område, det vill säga har klassats som extra skyddsvärt av EU.

Artinventering

I kompletteringsbudgeten söker flera nämnder tillsammans totalt tre miljoner kronor extra kommunbidrag, men det är då för flera naturreservat i kommunen. Förutom Lärjeåns dalgång, så handlar det huvudsakligen om Stora Amundön och Billdals skärgård. I arbete ingår, utöver dialog med reservatens blivande grannar, även delar som inventering av arter och upprustning.

Bevara kulturvärden

Syftet med att göra områdena till naturreservat är för att försäkra sig om att de bevaras.

– Då vet vi att det här området ska avsättas för natur- och friluftsliv och kulturvärdena ska sparas. Då vet alla vad som gäller för området. Detaljerna får kommunen själv föreskriva, om det till exempel är förbjudet att bygga nya hus eller om man får göra det på vissa ställen, säger Evelina Eriksson.