I början av april hade myndigheten den första sammanställningen klar. Den visar att svenska butiker köpte in minst 832 miljoner påser under 2017. Förmodligen är den verkliga siffran ännu högre, enligt Agnes Willén, handläggare vid återvinningsenheten på Naturvårdsverket.
– Det enda vi har haft att relatera till är att man sagt att i EU används 198 påsar per person och år. Våra siffror motsvarar ungefär 80 kassar per person och år. Det är en indikation på att vår rapportering är i lägsta laget, säger hon.
Finns ingen samlad statistik
Någon samlad statistik över användningen av plastkassar i Sverige finns inte sedan tidigare. Butikskedjorna särredovisar inte hur många påsar de säljer och tillverkarna har inte behövt rapportera till myndigheterna. Enligt branschorganisationen Svensk Handels uppskattningar används drygt 1,3 miljarder påsar årligen, vilket ger ett genomsnitt på nära 200 påsar per person.
– Vi vet inte om rapporteringskraven nått alla som borde rapportera. Vi anar att de skulle kunna vara så att alla inte riktigt förstått hur de ska göra eller att de måste. Och att kanske inte alla gjort det i tid, säger Agnes Willén.
Plastpåsar har historiskt varit en god affär för matbutikerna. Enligt en sammanställning gjord av Metro med hjälp av en av landets ledande påstillverkare tjänade dagligvaruhandeln 2016 minst 496 miljoner kronor på att sälja plastpåsar.
Flera tar betalt
Sedan de nya reglerna infördes förra sommaren har kedjor i andra branscher börjat ta betalt för påsar. Bland dem finns till exempel de stora klädjättarna med H&M, Lindex och Kappahl i spetsen som startat en kampanj de kallar ”One Bag Habit”. De butikskedjor som deltar förbinder sig att skänka allt överskott från påsförsäljningen till miljöarbete eller sociala ändamål. Naturskyddsföreningen har samarbete med flera kedjor som donerar vinsten från påsarna.
– Vi samarbetar med Apoteket Hjärtat, där kommer vi att använda pengarna för att titta på läkemedels negativa effekter på miljön. Sedan kommer vi också att titta på apotekssortimentet i bred bemärkelse, man säljer ju exempelvis också kosmetika. Sedan har vi MQ och Joy som är med i One Bag-initiativet. Där går pengarna till vårt allmänna miljöarbete, säger Andreas Drufva, chef för Naturskyddsföreningens marknadsavdelning.
Handeln har ju traditionellt tjänat bra på påsförsäljning. Upplever du deras engagemang som genuint?
– Jag tror att det kan vara skillnad på företag och företag. De vi valt att samarbeta med bedömer vi har en genuin vilja att minska konsumtionen av plast. Förutom att minska användningen, har samtliga bytt till fossilfritt eller återvunnet material. Hemköp som vi samarbetar med skrev så sent som häromdagen en debattartikel i Dagens samhälle där de berättar att alla plastförpackningar, inte bara plastpåsar, ska vara fossilfria eller återvunna senast 2030.
Till Naturskyddsföreningen har både MQ och Joy redovisat mer än en halvering av plastpåsanvändandet sedan samarbetet inleddes sommaren 2017.
Ville ha lagstiftning
Inför förändringen förra sommaren förespråkade Naturskyddsföreningen lagstiftning om priser på plastpåsar. Som det är nu är det frivilligt för butikerna att ta betalt.
– Dels är det ett problem att det inte funnits tillförlitlig statistik. Att man faktiskt börjar mäta det är en bra början. Sedan tycker vi det borde varit lag på att man måste ta betalt för plastpåsar över huvud taget. Så är det i vissa länder, säger Andreas Drufva.
Uppföljning krävs
Om det behövs ytterligare åtgärder för att nå målet om 40 påsar per person och år till 2025 är ännu för tidigt att säga, menar Agnes Willén.
– Man måste följa upp siffrorna ett par år först. Vad som är gjort är informationskravet, att om man tillhandahåller plastbärkassar måste man informera om miljöpåverkan. Vi måste se om det räcker eller om man behöver göra något mer, men 2025 är ganska snart.
