Vattenfall, Preem, Nordkalk, SSAB och Boliden. Det är några av företagen som finns med på Naturvårdsverkets senaste lista över vilka företag i Sverige som släpper ut mest koldioxid. Tillsammans står de för utsläpp av över 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Listan, som visar utsläppen för 2013 för de verksamheter som finns med i EU:s system för handel med utsläppsrätter, domineras av bolag som utvinner mineraler, tillverkar stål, cement, bränsle, järnmalm samt el- och fjärrvärme.
Från Rönnskärsverket i Skellefteå, som ägs av gruvbolaget Boliden och smälter och raffinerar koppar- och blykoncentrat från bolagets gruvor, släpptes nästan 300 000 ton koldioxidekvivalenter ut under året. Christer Ryman, miljöchef på Boliden, säger att utsläppsfrågan är viktig för Boliden, men att det också är en avvägning.
– Vill vi producera de här metallerna så får vi de här utsläppen. Det är möjligt att vi skulle kunna minska utsläppen, men då måste vi också minska effektiviteten. Då skulle vi få en process som ger sämre utbyte av metaller och i gengäld producerar mera avfall, säger han.
Svårt minska utsläppen radikalt
Viktor Löfvenberg, vid enheten för styrmedel klimat och luft på Naturvårdsverket, säger att det i dag inte finns någon teknik för att radikalt minska de utsläppen som uppkommer i själva produktionsprocessen.
– För att komma ner till riktigt låga utsläpp så handlar det om att få fram nya tekniker som reducerar processutsläppen. Många hoppas på CCS, en teknik för lagrig och avskiljning av koldioxid i marken. I Sverige är det ingen kommersiell teknik ännu, men det finns en del demonstrationsexemplar i Europa, säger han.
Martina Krüger, klimat- och energiexpert på Greenpeace, tycker dock att svårigheterna med att hitta lösningar är en dålig ursäkt.
– Det intressanta är att så länge de säger att det inte går så händer ingenting. Vi vet att sätter man press på bolagen så släpps ingenjörernas smarta och innovativa talanger fram. Det är för enkelt att säga att det inte går. När det gäller kolprocessen finns det till exempel mycket forskning, men säger man att det är olösbart så ger man inte sina medarbetare incitament att lösa problemet, säger hon.
Nordkalks anläggning i Köping släppte ut strax över 200 000 ton koldioxidekvivalenter under året. I fabriken bränns bland annat kalksten från bolagets täkt på Gotland som sedan säljs vidare till metallurgi- och pappersindustrin. Majoriteten av den koldioxid som fabriken släpper ut bildas vid förbränningen.
Utsläppsrätter kritiserat system
Bolagets kvalitets- och miljöchef Eva Altin säger så här om vad Nordkalk gör får att få ned utsläppen av koldioxid vid kalkugnarna:
– Det går faktiskt inte att göra någonting åt den kemiska processformeln, att koldioxid bildas när man bränner kalksten till bränd kalk, utan det är så det ser ut. Kalciumkarbonat plus värme ger kalciumoxid plus koldioxid, säger hon.
– Men vi jobbar naturligtvis med att elda med rätt bränsle, och att optimera förbränningen. Det pågår bland annat försök att elda med biobränsle, för att minska vårt fossilberoende. Sedan handlar vi även med koldioxidrättigheter, och jobbar med att minska våra transporters klimatpåverkan, säger Eva Altin.
Handeln med utsläppsrätter har flera gånger kritiserats för att inte bidra till minskade utsläpp. Systemet infördes 2005 och i den andra tilldelningen av utsläppsrätter mellan 2008 och 2012 delades 95 procent av utsläppsrätterna ut gratis till de berörda anläggningarna. Koldioxidskatten inom kraftvärme och den tunga industrin togs också bort för ett par år sedan för att kompensera bolagen för köp av utsläppsrätter.
– De här företagen jobbar för att systemet ska bli så urvattnat som möjligt, säger Martina Krüger på Greenpeace.
Liksom många av de andra bolagen som ligger i topp när det gäller koldioxidutsläpp i Sverige beskriver Nordkalk sig som ett miljömedvetet bolag. På företagets hemsida kan man läsa att Nordkalk tar ”ansvar för en hållbar samhällsutveckling”.
Lever ni upp till det i dag?
– Det tycker jag absolut att vi gör. Vi tillhör ju Sveriges basindustrier, vi kan verkligen vara stolta över vår kalkverksamhet. Kalk använder man dagligen. Om du tänker på ditt frukostbord, äggen behöver kalk, stålen i besticken måste vid tillverkningen ha kalk och vattnet i ditt glas måste ha vattenrening. Det gäller även byggindustrin, vi bidrar till att den kan försörjas med svensk kalksten. Alternativet vore att importera kalk från andra länder, vilket skulle skapa mycket långa transporter och absolut inte till att minska koldioxidutsläppen, säger Eva Altin.
Företagen som släpper ut mest
1. Lulekraft AB, Luleå
Utsläpp: 1 934 627 ton koldioxid
Utsläppsrätt: 164 284
Bransch: Producerar fjärrvärme med processgaser från SSAB i Luleå
Ägare: Lulekraft AB
Anställda: 41
Resultat: 3 644 000
2. Slitefabriken, Gotland
Utsläpp: 1 578 746
Utsläppsrätt: 1 326 920
Bransch: Mineral
Ägare: Cementa AB
Anställda: 410
Resultat: 5 390 000
3. SSAB EMEA, Oxelösund
Utsläpp: 1 460 204
Utsläppsrätt: 2 016 903
Bransch: Tackjärn/Stål
Ägare: SSAB EMEA AB
Anställda: 4 865
Resultat: 73 000 000
4. Preemraff, Lysekil
Utsläpp: 1 457 376
Utsläppsrätt: 1 656 644
Bransch: Raffinaderi
Ägare: Preem AB
Anställda: 680
Resultat: - 1 436 000 000
5. SSAB EMEA, Luleå
Utsläpp: 1 213 472
Utsläppsrätt: 3 012 130
Bransch: Tackjärn/Stål
Ägare: SSAB EMEA AB
Anställda: 4 865
Resultat: 73 000 000
6. Borealis krackeranläggning, Stenungsund
Utsläpp: 665 985
Utsläppsrätt: 559 458
Bransch: Kemi
Ägare: Borealis AB
Anställda: 941
Resultat: 1 097 789 000
7. Värtaverken, Stockholm
Utsläpp: 632 831
Utsläppsrätt: 383 489
Bransch: El och fjärrvärme
Ägare: AB Fortum värme samägt med Stockholms stad
Anställda: 661
Resultat: 1 161 962 000
8. Preemraff, Göteborg
Utsläpp: 510 343
Utsläppsrätt: 457 023
Bransch: Raffinaderi
Ägare: Preem AB
Anställda: 680
Resultat: - 1 436 000 000
9. Kraftvärmeverket, Västerås
Utsläpp: 488 066
Utsläppsrätt: 335 843
Bransch: El och fjärrvärme
Ägare: Mälarenergi AB
Anställda: 615
Resultat: 180 271 000
10. St1 Refinery AB, Göteborg
Utsläpp: 470 446
Utsläppsrätt: 581 576
Bransch: Raffinaderi
Ägare: St1 Refinery AB
Anställda: 186
Resultat: 14 556 000
11. LKAB, Kiruna
Utsläpp: 432 463
12. Boländerna, Uppsala
(Vattenfall AB)
Utsläpp: 377 313
13. Öresundsverket, Malmö (E.ON värmekraft Sverige AB)
Utsläpp: 364 149
14. Skövdefabriken
(Cementa AB)
Utsläpp: 317 759
15. Rönnskärsverken, Skellefteå
Utsläpp: 286 825
16. Rya Kraftvärmeverk, Göteborg (Göteborg energi AB)
Utsläpp: 276 509
17. SSAB EMEA, Borlänge
Utsläpp: 267 430
18. Händelöverket, Norrköping (E.ON värme Sverige AB)
Utsläpp: 251 496
19. Högdalsverket, Stockholm (AB Fortum värme samägt med
Stockholms stad)
Utsläpp: 249 698
20. Kubikenborg Aluminium AB, Sundsvall
Utsläpp: 249 481
21. Degerhamnsfabriken, Mörbylånga (Cementa AB)
Utsläpp: 228 857
22. Höganäs Sweden AB
Utsläpp: 209 129
23. Sysavs avfallsförbränningsanläggning, Malmö
Utsläpp: 207 509
24. Nordkalk, Köping
Utsläpp: 206 091
25. Renova avfallsförbränningsanläggning, Göteborg
Utsläpp: 198 374
26. Igelsta värmeverk, Södertälje
(Söderenergi AB)
Utsläpp: 156 355
27. Kalkproduktion Storugns AB, Gotland
Utsläpp: 153 519
28. Gärstadverket, Linköping
(Tekniska verken i Linköping AB)
Utsläpp: 151 969
29. Nynäshamnsraffinaderiet
(Nynas AB)
Utsläpp: 133 652
30. LKAB
Malmberget, Gällivare
Utsläpp: 127 841
Fotnot: Alla uppgifter gäller år 2013
ENKÄT: Hur jobbar ni för att minska era koldioxidutsläpp?
Rönnskärsverken, Boliden
Christer Ryman, miljöchef på Boliden
– Vi arbetar på att bli mer energieffektiva. Vi jobbar med att återvinna processernas överskottsvärme som kommer till nytta för elproduktion och till fjärrvärme. Vi tittar också på hur man kan optimera råmaterialet för att i någon mån få en mer effektiv process. Men det är på marginalen så länge vi har de processer vi har, säger han.
Hur stor skillnad gör det?
– Det är svårt att lova någonting. Det är några procent, 5–10 procent kanske. Sedan måste man ju fundera på om det finns andra processer och om vi kan byta ut kol mot någonting annat. I dagsläget är det svårt att se det, säger han.
Preemraff, Preem AB
Helene Samuelsson, presschef på Preem
– Vi jobbar extremt hårt både när det gäller produkterna vi tillverkar, men också genom energieffektiviseringar av våra raffinaderier. Våra raffinaderier släpper ut cirka 20 procent mindre än medelraffinaderiet i Västeuropa.
– Vi jobbar också med spillvärmeåtervinning, där vi bland annat förser Göteborgs stad och Volvo med spillvärme. Vi investerar i vindkraft för elproduktion. Vi är också ensamma i världen om att ställa om våra traditionella raffinaderier till produktion av förnybar bensin och diesel från förnybara råvaror. Ett exempel på förnybar råvara är tallolja som minskar utsläppen med 90 procent jämfört med fossil diesel.
Hur länge dröjer det tills ni har halverat era koldioxidutsläpp?
– De vet vi inte. Det beror väldigt mycket på vilka långsiktiga spelregler vi får från regeringen att förhålla oss till. Även om vi har en ambition så går den inte att genomföra om vi inte får konkurrenskraftiga regler.
Slitefabriken, Cementa
Kerstin Nyberg, miljöchef på Slitefabriken
– Sedan 90-talet har vi fasat ut fossilt kol och olja och fått ned utsläppen med 15 procent om man räknar på slutprodukten cement, det innebär att vi minskat utsläppen med 200 000 ton per år.
– Vi har en vision om att produkten ska vara koldioxidneutrala 2030 och har ett antal åtgärder som vi jobbat med i flera år, som energieffektiviseringar och att göra cementsorter som har lägre koldioxidbelastning. Sedan tittar vi också på hur mycket koldioxid betong tar upp, den reaktionen är långsam jämfört med processen i ugnarna varje dag men det får betydelse om man tittar på totalmängden.
– Det sista handlar om koldioxidlagring. Det gäller inte bara vår bransch, vi måste se till att man kan ta tag i gasen och rena den så att det bara är koldioxid, sedan lagra och återvinna den. Vi har ett pilotprojekt igång kring att rena gasen som vi tror att vi kommer att lyckas med.
