Laddhybriden är den överlägset mest populära elbilssorten i Sverige, och utgör omkring 61 procent av landets elbilsbestånd. Fordonsslaget omfattas sedan år 2011 av supermiljöbilspremien, och innan årsskiftet fick de som köpte en laddhybridbil upp till 40 000 kronor i rabatt utbetalat av Transportstyrelsen. Men den 1 januari i år ändrades premietaket till 20 000 kronor.

En kanske inte helt orimlig sänkning, har det visat sig. Siffror från laddhybridsägare visar nämligen att bilarna släpper ut betydligt mer koldioxid än vad tillverkarna uppger – och mer än vad supermiljöbilspremien tillåter. Förra året betalades 347 miljoner kronor av premien ut, Transportstyrelsen saknar dock exakta siffror på hur mycket av dessa som gick till just laddhybrider.

– Men en försiktig bedömning är att cirka 65 procent av premierna förra året gick till det fordonsslaget, säger Mikael Andersson, pressansvarig på Transportstyrelsen.

Drar mycket bensin

För att en bil ska omfattas av supermiljöpremien krävs att den släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer, och flera av de mest populära laddhybriderna i Sverige ligger precis kring gränsen. Den allra vanligaste modellen i landet är Mitsubishi Outlander, som enligt tillverkaren drar 1,8 liter bensin/100 kilometer, vilket motsvarar 42 gram koldioxid per kilometer.

Men sajten spritmonitor.de, där ägarna själva kan fylla i bilarnas förbrukning, ger en helt annan bild. Här har 73 ägare av Mitsubishi Outlander rapporterat in siffror, och enligt dessa drar bilmodellen i själva verket 4,37 liter bensin/100 kilometer – alltså mer än dubbelt så mycket som tillverkaren uppger, och därmed långt över gränsen för en supermiljöbil. Bara fem av de 73 ägarna har fyllt i att bilen förbrukar samma mängd, eller mindre, som tillverkaren uppgett.

Ont om forskning

En rundringning som Dagens ETC gjort visar att det är tunt med kvalificerad forskning kring laddhybridernas egentliga bränsleförbrukning. I Stockholms stad pågår det dock för närvarande ett projekt om hur just Mitsubishi Outlander används, där 140 bilar från hela landet deltar. Här tittar man dock inte specifikt på förbrukningen, utan på hur mycket som körs på el- respektive bensinmotorn.

– Och det är cirka 75 procent på bensinmotorn, och 25 procent el, säger Eva Sunnerstedt som är projektledare på miljöförvaltningen i Stockholm.

För att bilarna ska vara klimatmässigt fördelaktiga krävs att de till stor del körs med eldriften. När batteriet är slut och fordonet slår över till fossilmotorn förbrukar laddhybriden mer bränsle än en vanlig bil, eftersom det finns två motorer i fordonet som därmed väger mer. Att bilen är miljövänlig hänger alltså till stor del på ägarens körstil och tillgången till laddningspunkter – något som är en bristvara i Sverige. Att laddhybriderna förbrukar mer bränsle än vad tillverkaren uppger är dock inte förvånande, menar Eva Sunnerstedt.

– Att körcyklerna inte stämmer gäller för i princip alla bilar. Jag tycker ändå att det är bra med laddhybrider. Det kanske inte är helt perfekt, men det är positivt som en introduktion och övergångsfas till eldrift. De som kört laddhybrid kanske vågar ta steget och köpa en 100 procent eldriven bil nästa gång, säger hon.