Klimatförändringar och tjuvfiske hotar hajarna

När IUCN uppdaterade den globala rödlistan över hotade arter i slutet av 2020 gjordes en speciell inventering av 420 arter av broskfiskar. 154 av dem klassades som sårbara, starkt hotade eller akut hotade. Bland dessa finns arter av hammarhajar, ängelhajar och jättemanta.

Trots att det är förbjudet i många länder ökar fiske av haj för fenans skull. Det beror på att förbättrad ekonomi gjort att efterfrågan på hajfenssoppa ökat i länder där rätten ses som en delikatess. Fisket efter fenor sker genom att fenan skärs av och resten av hajen kastas i havet. Mycket av fisket sker trots förbud, i vatten där fisket inte kontrolleras, enligt Inger Näslund på WWF Sverige, skriver Syre.

Otillräckliga insatser

Trots att hajar och andra brosk­fiskar ska skyddas och finns på listor över hotade arter och omfattas av en internationell handlingsplan för bevarande är de fortsatt hotade. Insatserna som gjorts är otillräckliga, menar WWF.

– Beslutsfattarna har inte gjort tillräckligt för att stoppa överfisket. Vi behöver skala upp kontrollen, bygga upp bestånden av de mest hotade arterna och begränsa fångsterna i kombination med skydd av deras livsmiljöer, säger Inger Näslund till Syre.

Hon pekar ut Fiji som ett positivt exempel som efterlever fiskeförbudet på haj i skyddade områden.

Det finns 534 arter av brosk­fiskar, där hajar, rockor och helhuvudfiskar ingår. Genom att deras skelett till stor del består av brosk kan de röra sig snabbare och mer flexibelt än andra fiskar. De äldsta säkra fynden av fossil efter hajar är omkring 420 miljoner år gamla. En del av de arter som finns i dag har funnits i åtminstone 150 miljoner år.