I söndags hade Ekstra Ekstrand premiär i SVT och serien har redan rört upp stark kritik i sociala medier. Det sedan kontot Klimatbevakaren uppmärksammat programupplägget på plattformen X, tidigare Twitter. 

Serien ska, enligt SVT, ta pulsen på några av samtidens aktuella fenomen och i den första delen avhandlas klimathotet. 

– Vi låter folk som tycker helt olika svara på varför de tycker som de gör, säger programledaren Erik Ekstrand i en intervju med Aftonbladet inför premiäravsnittet.

Målet med programmet, som det beskrivs i artikeln, är att ”ta reda på så mycket som möjligt om ämnen där det inte finns någon egentlig sanning”. 

Fakta – inte åsikter

I premiärprogrammet åker Erik Ekstrand hem till en klimatförnekande youtuber som okommenterat får lägga ut orden om varför ”alarmisterna” har fel om att mänskligheten påverkar klimatet. Programledaren träffar även epa-ungdomar som ser höjda bensinpriser som det största miljöproblemet. ”Alarmisterna” representeras av trafikblockerande våtmarksaktivister och programledaren hänger med dem ut på en aktion. 

I kortare passager får klimat- och vetenskapsexperter, i mer generella ordalag, prata om klimatdebatten.

Risk för falsk balans

Problemet, som kritikerna framhåller, är att klimathotet och mänsklighetens påverkan på klimatet inte handlar om åsikter – utan väl underbyggd fakta. Medieforskare och klimatexperter har återkommande varnat för hur public service-bolagen och andra medier riskerar att skapa så kallad falsk balans i klimatfrågan, genom att ställa forskare och/eller miljörörelsen mot klimatförnekare som till synes jämbördiga parter. På så vis riskerar publiken förledas tro att sanningen ligger någonstans mellan rena stollerier och fakta. Journalister och programledare får också kritik för att allt för ofta sakna tillräckliga kunskaper i ämnet för att kunna ställa kritiska och relevanta motfrågor.

– Det allvarliga här är att själva grunden för klimatförändringarna framställs som någonting som man kan ha olika åsikter om. Det ger i sin tur en förskjutning av narrativet och öppnar upp för politiska krafter som vill fördröja klimatåtgärder, säger klimatpsykologen Frida Hylander. 

Hon är en av de experter som har intervjuats i programmet och hon instämmer i kritiken mot framställningen.

– Om jag, när jag intervjuades för ett år sedan, hade fått veta att det skulle bli ett program där klimatförnekare fick orera fritt skulle jag aldrig medverkat. 

Hon lyfter också fram det problematiska med att medier ofta fokuserar på extremerna i klimatdebatten, så som de mest radikala elementen i klimatrörelsen och klimatförnekare. 

– Den breda massan, som vi vet är orolig över mänsklighetens påverkan på klimatet och vill se politisk handling, blir sällan representerad. Så jag undrar vilken målgrupp man riktar sig till när man gör den här typen av program. 

Håller inte med om kritiken

Henrik Stockare är den på SVT som har projektlett programserien. Han håller inte med kritikerna.

– Serien är ett försök att hitta ett sätt att kunna prata om frågor där folk står och bankar varandra i huvudet med sina sanningar. Jag tycker att det är viktigt att öppna upp den här debatten, så det inte bara blir att man står och pucklar på varandra och där ingen överhuvudtaget lyssnar på motståndarsidan. Klimatförnekarna hävdar ju också att de har vissa sanningar och viss forskning på sin sida, säger han.

Men är klimathotet verkligen ett ämne för ett program om skilda åsikter idag, 2023? Bidrar ni inte då till att ge klimatförnekarna ytterligare en plattform och på så vis förstärka ett narrativ som riskerar att fördröja nödvändiga klimatåtgärder?

– Vi intervjuar ju även forskare som tar upp att det finns tusentals klimatrapporter och resonerar kring konspirationsteorier. Men jag tycker också att det är ett viktigt uppdrag för journalistiken att ställa öppna frågor om hur klimatförnekare tänker.