Svenska kyrkan är en av Sveriges största skogsägare. En utredning som har föreslagit att kyrkans skogsbruk ska fokusera mindre på enbart ekonomisk avkastning och mer på ekologisk hållbarhet har väckt känslor.
Bild: Fredrik Sandberg/TT
Dagens ETC
I den nya skogsutredningen föreslås att kyrkan ska spara mer skog och kalhugga mindre.
Detta har fått skogsansvariga på stiften att svettas över ekonomin.
Samtidigt anser kritiker att stiften har orsakat problemen själva:
Skogen har avverkats så hårt på vissa håll att det snart varken går att hugga eller spara.
Den skogsutredning som Göran Enander presenterade i höstas fortsätter att röra om i Svenska kyrkan. Medan gröna röster hyllar den som ett föredöme för resten av branschen, med sitt fokus på hållbarhet och biologisk mångfald, menar andra att den kommer slå hårt mot kyrkans ekonomi.
Innan remisstiden hunnit gå ut beställde de samlade skogsansvariga från stiften en kompletterande analys från SLU – något som till slut fick utredare Göran Enander att slå näven i bordet. I en skrivelse till kyrkans ledning som Kyrkans tidning har tagit del av skriver Enander att skogsförvaltarna har förstört remissförfarandet och dessutom helt missförstått utredningen. Hans uppdrag var, förklarar han, att ge förslag på hur skogsbruket kan ställas om för att få ett tydligare fokus på det ekologiskt hållbara.
– Dessa analyser ser nästan enbart till ekonomisk hållbarhet, ja knappt det, utan enbart till ekonomisk vinning, säger han till Kyrkans tidning.
”För lite äldre skog kvar”
Samtidigt visar nya siffror som Dagens ETC har tagit del av att kyrkans skog på vissa håll har avverkats hårt. Dagens ETC har fått tillgång till Växjö stifts egna siffror från den senaste skogsplanen och har bett flera skogskunniga personer att analysera dem. Samtliga drar samma slutsats: det finns snart inte någon skog kvar i avverkningsbar ålder – oavsett om man vill avverka eller spara den.
De senaste åren har Växjö stift i snitt slutavverkat 150 000 kubikmeter årligen. Räknat över en tioårsperiod skulle den siffran alltså hamna på 1,5 miljon kubikmeter.
Det är mer skog än vad som finns kvar att slutavverka.
– Allt vi kunnat ta del av tyder på att man överavverkat.De har för lite äldre skog kvar, säger skogsingenjören Martin Jentzen, som tidigare har arbetat inom det traditionella skogsbruket.
”Klassisk hushållsteori”
Göran Enanders utredning föreslår att en betydligt större andel av kyrkans skog än i dag, 20 procent, bör skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring. Dessutom vill utredningen att en större andel brukas hyggesfritt än i dag. Dessa två förslag har tillsammans skapat ekonomisk oro bland stiftens skogsansvariga. Men Martin Jentzen är noga med att framhålla att problemet fanns redan innan utredningen presenterades – och att det snarare är orsakat av skogsförvaltarna själva.
– Det handlar om klassisk hushållsteori. Oavsett utredningens krav finns det inte förutsättningar att fortsätta på samma sätt som man gjort, säger han.
Martin Jentzen är skogsingenjör och kritisk till hur kyrkans skog har brukats.
Stiftet: Mer tillväxt än avverkning
På Växjö stift är det Klas Gustavsson som är chef vid egendomsenheten. Han bekräftar att siffrorna över den genomsnittliga årsavverkningen är korrekta och att avverkningen vissa år har varit högre än 150 000 kubikmeter.
Däremot vänder han sig med bestämdhet mot slutsatsen att stiftet har avverkat för mycket skog.
– Det stämmer inte. 2023 avverkade vi 72 procent av tillväxten, vilket är en siffra som placerar oss på ett medel i jämförelse med de andra stiften.
Men hur relevant är den siffran när så stor andel av er skog – nästan 70 procent enligt siffror jag har tagit del av – är yngre än 60 år, det vill säga inte har nåttavverkningsbar ålder?
– Vi går in i en period då vi kommer ha mindre skog att slutavverka. Just nu har vi inte lika mycket slutavverkningsbar skog som tidigare perioder. Å andra sidan ökar gallringsvolymen mycket, vilket innebär viss kompensation.
Klas Gustavsson är en av dem som tidigare uttryckt sig kritisk mot Enanders utredning, bland annat för att han saknar en djupare analys av hur förslagen skulle påverka församlingarna och pastoraten ekonomiskt.
Kan du förstå att vissa kan tolka kritiken som att ni vill skylla utredningen för ett problem som ni har skapat själva, genom att avverka för hårt?
– Det stämmer inte att vi har avverkat för hårt. Vi har en långsiktig plan för avverkningen. Takten varierar, nästa femårsperiod blir det en sänkning och tittar vi vidare ökar sedan uttagen i senare perioder igen.
Den planerade gallringen kommer framför allt att ske i de yngre delarna av skogen, som planterades efter stormen Gudrun.
– Det kommer hålla uppe avkastningen. Det blåste ner 10 årsavverkningar under den stormen. Och sen gick det nästan en årsavverkning i stormen Per. Det saknas därför en del gammal skog.
Kritiker menar att stormarnas betydelse brukar överdrivas för att maskera överavverkning?
– I Växjö stift blåste det ner cirka 6000 hektar i Gudrun och omkring 1000 hektar i Per. Det var den äldre skogen som tog den värsta smällen.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
