Men i det senaste utkastet som publicerades på fredagsmorgonen har viktiga formuleringar om fossila bränslesubventioner och temperaturmålen skrivits om och förlorat sin skärpa, enligt flera bedömare.
EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) är officiell delegat vid klimattoppmötet COP26 i Glasgow och kommenterar utkastet i ett pressmeddelande.
– Tyvärr saknas insikten om hur bråttom det är. Utsläppen måste minska kraftigt i närtid för att vara i linje med Parisavtalet, inte öka till 2030. Så är det nu. Därför är det djupt problematiskt att texten om fossila subventioner redan nu har urvattnats. Det sänder fel signal till de fortsatta förhandlingarna. Det saknas dessutom en definition om vad som är en effektiv fossil subvention. Mig veterligen finns det inga ursäkter att fortsätta subventionera det fossila.
Kinesisk urvattning
Han är också kritisk till att Kina lyckats urvattna textens skrivningar om 1,5 gradersmålet, som fanns med i utkastet från i onsdags.
– Tidigare var målet att nå 1,5 grader, medan i det nya utkastet är det väl under 2 grader. Men vi får inte ge upp på 1,5 gradersmålet. Det finns fortfarande en chans att klara det, säger Pär Holmgren.
Särskilt förbränningen av kol har fått stor uppmärksamhet under mötet och många hade hoppats på löften kring en total utfasning. Kolet verkar dock överleva ännu ett klimattoppmöte. I senaste utkastet uppmanas länder att ”accelerera utfasningen av orenad kolkraft och ineffektiva subventioner på fossila bränslen”
– Vad är ens en “effektiv” fossil subvention, frågar sig Pär Holmgren.
Inte bara försämringar
Något som lyfts fram som positivt med det nya utkastet är att det har tillkommit nya skrivningar med konkreta uppmaningar till världens rika länder om att betala de 100 miljarder dollar om året till fattiga länder som utlovades redan på klimatkonferensen i Köpenhamn 2009. De årliga biståndsmiljarderna ska hjälpa fattiga länder med klimatåtgärder- och anpassningar. Löftet togs åter upp i klimatavtalet i Paris 2015.
– Det är bra att klimatanpassningen har fått större tyngd i det nya utkastet. För världens mest utsatta är klimatkrisen redan en del av vardagen, för dem räcker det inte med att minska sina utsläpp, de behöver kompensation för förluster och skador, och klimatbistånd för att anpassa sina samhällen, säger Pär Holmgren.
