Den 4 oktober 2023 skrev Ulf Kristersson på sociala medier att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tvingats ställa in sitt deltagande i ett möte ”av säkerhetsskäl kopplat till gruppen Extinction Rebellion”. Dagens nyheter kunde snart visa att ”hotet” bestod av den pensionerade civilingenjören Ola Gabrielsson, medlem i Scientist Rebellion, som hade anmält sig till evenemanget eftersom han är intresserad av betong och klimat. ”De här människorna försöker sabotera de demokratiska politiska processerna i Sverige”, skrev statsministern. Han jämförde miljö- och klimatgrupper som ägnar sig åt civil olydnad med ”totalitära krafter”, och avslutade: ”Det är riktigt, riktigt illa”.
Men det som egentligen är riktigt, riktigt illa är den tilltagande repressionen mot miljö- och klimataktivister i Sverige och Europa, och att Ulf Kristersson genom sådana ord går i bräschen för denna utveckling. Det menar Michel Forst, FN:s särskilde rapportör för miljöförsvarare (UN Special Rapporteur on Environmental Defenders) i en rapport som kom ut i slutet av februari. I över ett år har han samlat in information kring kriminalisering och repression av fredliga miljöprotester och civil olydnadsaktioner i de europeiska stater som skrivit under Århuskonventionen.
Konventionen handlar om att miljöfrågor ska behandlas rättvist och rättssäkert, och om allmänhetens rätt till deltagande i beslutsprocesser. Forst påminner om att stater har en juridiskt bindande skyldighet att säkerställa att personer får utöva sina rättigheter enligt konventionen. Detta innebär att enligt internationella människorättslagar måste polisen, riksdagen och Ulf Kristersson i ord och handling försvara och skydda miljöaktivisters rätt att protestera, även när det gäller civil olydnad och andra aktioner som kan störa trafik eller gå emot statsministrars personliga uppfattningar om vad som är ett ordnat samtal.
I Sverige går utvecklingen åt motsatt håll, enligt Forst. Han tar upp fallet med journalisten Markus Jordö, som under arbetet med en Svt-dokumentär i augusti 2022 blev gripen i samband med en klimataktion. Han fick klä av sig och ”sära på skinkorna”, förhördes och hölls inlåst i 8–9 timmar och fick källskyddat journalistiskt material beslagtaget av polisen.
Michel Forst pekar också på att fredliga demonstranter oftare får böter, att utländska demonstranter uppmanats lämna landet, och att alltfler fredliga aktivister åtalas och döms för det allvarliga brottet sabotage, vilket fram tills häromåret aldrig tidigare har skett. P1-programmet Konflikt kunde tidigare år avslöja att första gången som sabotage nämndes i ett rättsfall gentemot fredliga klimatdemonstranter var samma vecka – i början av april 2022 – som Sverigedemokraterna i en kampanj i både traditionella och sociala medier anklagade fredliga klimataktivister för ”sabotage” och krävde hårdare straff.
– Den repression vi ser just nu i Europa mot miljöaktivister som genomför fredlig civil olydnad är ett allvarligt hot mot demokrati och mänskliga rättigheter, konstaterar Michel Forst.
– Miljö- och klimatnödläget som vi gemensamt möter, och som forskare har dokumenterat i decennier, kan inte bemötas om de som larmar om situationen kriminaliserar för detta. I det här läget är det enda legitima sättet att bemöta fredlig miljöaktivism och civil olydnad att myndigheter, media och offentligheten inser hur avgörande det är att vi alla lyssnar till vad miljöförsvarare har att säga.
