– De stora prisfallen kommer i en period där vi har en stor tillgång på olja, så mycket att vissa analytiker till och med talat om negativa priser – alltså att producenter måste betala för att bli av med oljan, säger Mikael Höök, universitetslektor som forskar på fossila bränslen vid Uppsala universitet.
Att negativa priser kommer på tal beror bland annat på att oljeproducenternas lagringskapacitet är begränsad och att lagren till stor del redan var fyllda när krisen blommade ut, som de brukar vara inför sommaren när efterfrågan normalt går upp i takt med ökat resande.
29 procents minskad efterfrågan innebär att lika många miljoner fat måste gå till lagring varje dag.
– Lagren börjar bli fyllda och vad man sedan ska göra med all producerad olja är problematiskt, säger Mikael Höök.
Därför övergav nyligen oljeländerna i Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) sin tidigare strategi att skydda marknadsandelar snarare än intäkter, och slöt avtal med andra oljeexporterande länder som Ryssland om att dra ner produktionen med 9,7 miljoner fat om dagen för att få upp priserna.
Produktionsstoppet ska inledas i maj, men det är osäkert om oljekranarna kan strypas så mycket som avtalat föreskriver.
– Det är ingen enkel sak att stanna produktionen och övervaka att alla producenter håller sig till avtalet. Dels har producenter utgifter som produktionen ska bekosta och risken är även att en del av den utvinningsbara mängden går förlorad och man kan ta ut mindre olja framöver, säger Mikael Höök.
Oavsett vilket kvarstår situationen med ett stort överutbud, så länge inte efterfrågan ökar kraftigt.
”Konstruktiv lösning”
Låga oljepriser skulle kunna gynna raffinaderisektorn, som under de senaste två åren ökat både investeringarna och kapaciteten. Men botten har gått ur efterfrågan även på raffinerade oljeprodukter som bensin och diesel, och globalt riskerar många raffinaderier nu att slås ut. Även det svenska oljebolaget Preem känner av nedgången.
– När hela kontinenter sätts i karantän, individer inte åker till sina jobb och industrin och transportsektorn stannar av så märks det även för oss. Vi tror att effekterna nu och framöver kommer att bli stora, säger Dani Backteg, presschef på Preem.
Därför har Preem beslutat om kortidsarbete (tidigare kallat korttidspermittering) för delar av personalen, från 20 april. Hur många som berörs är vid denna tidnings pressläggning ännu inte officiellt.
– Korttidsarbete är en bra och konstruktiv lösning för att kunna behålla kompetensen tills krisen förhoppningsvis är över, säger Dani Backteg.
Att pandemin sveper över världen precis när företaget inlett olika satsningar på förnybara drivmedel kan innebära en del förseningar men inga större ekonomiska avbräck, enligt Backteg. Inte heller planerna kring utbyggnaden av Preemraff i Lysekil påverkas. Där väntar företaget på regeringens prövning om anläggningen som ska omvandla tjockolja till bensin och diesel ska få tillstånd eller inte.
– Det är ju pengar som är avsatta sedan lång tid tillbaka.
Får betänketid
Mikael Höök säger att Preem är en stor och viktig aktör i Sverige, som förmodligen är rätt väl positionerad i den här situationen.
– De har ju exempelvis ingen produktion av fossilbaserat flygbränsle, och jag tror inte att just den här krisen har någon större påverkan på dem om inget exceptionellt händer, säger han.
Att företaget väljer att permittera delar av personalen anser han är ”affärstaktiskt klokt”.
– De får chansen att minska sina kostnader och lite extra betänketid inför framtiden och sina biodrivmedelssatsningar medan de rider ut stormen.
Enligt Mikael Höök räknar de flesta storföretag nog med att krisen blir någorlunda kortvarig och att den inte ska leda till några permanenta förändringar av samhället.
– Att ekonomier börjar öppna upp och fabriker startar igen är ju tidiga tecken på en återgång till samhället normala lunk.
Samtidigt höjs alltfler röster om att krispaket och statliga stöd ska villkoras och styra mot grön omställning. Idag kan svenska företag som förlorat större delen av sin inkomst skicka hem personalen 80 procent av tiden, med 88 procent av lönen, där staten betalar merparten.
Vill skynda på utvecklingen
Tomas Kåberger, energiprofessor vid Chalmers, har svårt att förstå att staten skall betala medarbetare för att inte arbeta.
– Betala istället för att skynda på utvecklingen av mer förnybara drivmedel och om skattebetalarna bidrar så skall de också få delägande i utbyte. När staten lånar pengar som framtida skattebetalare tvingas betala tillbaka är det dessa framtida skattebetalares intressen som skall avgöra vad man skall investera i, säger han.
Vilken väg utvecklingen tar efter krisen är svårt att sia om, menar Mikael Höök.
– Om coronakrisen underminerar globaliseringstanken och ökar ländernas vilja till självförsörjning kan det driva på en omställning mot förnybar energi, säger han.
Billig olja hotar omställning
Samtidigt kan de låga oljepriserna givet den goda tillgången på olja från USA:s skifferolja och öppna kranar från andra stora producenter istället hämma omställningen.
– Om kostnaden för hållbara alternativ är högre än olja och naturgas kommer klimatsmarta företag att tappa i konkurrenskraft. Detta kan bli en viktig utmaning att hantera på rätt sätt, säger Mikael Höök.
