En ölflaska som hette Rigello togs fram i samarbete med Pripps bryggerier och Tetra Pak i slutet av 1960-talet. Flaskan var av mjuk PVC-plast och lanserades sommiljövänlig. Den skulle vara biologiskt nedbrytbar – om man slängde den i naturen.
ETC nyhetsmagasin
Endast en av åtta svenska plastförpackningar återvinns. Nu är det dags att överge idén om kretsloppssamhället, menar forskare. Kan världen enas om ett avtal som räddar oss från plastbergen?
Christopher Holmbäck
Text
Den svenska folkrörelsen – att diska ur förpackningar och lägga dem i återvinningen – sprang ur FN:s konferens om miljö och utveckling, Riokonferensen, 1992. 181 stater enades, bland mycket annat, om att satsa på kretsloppssamhället. Sverige var snabba i startblocken och i decennier har miljontals svenskar sorterat sina sopor.
När det kom till plasten visade Naturvårdsverket statistik för ett par år sedan att närmare hälften av den svenska plasten blev till ny plast. Men en granskning av SR Ekot 2019 visade att dessa siffror var felaktiga. Majoriteten av svensk plast eldas upp. En stor del exporterades till Kina – innan landets regering satte stopp för det – med oklara återvinningsresultat och förödande miljökonsekvenser.
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.
Prova en vecka utan kostnad
Lås upp alla låsta artiklar från ETC Nyhetsmagasin en vecka utan kostnad. Ingen bindningstid.
3 månader för bara 29 kronor
Läs digitalt i tre månader för bara 29 kronor. Ingen bindningstid – avsluta när du vill.
Christopher Holmbäck
Text