22, Kampala, Uganda
Hur startade ditt klimatengagemang?
– Det började efter att jag hade pratat med min morbror här i Uganda om hur vädret har förändrats genom åren. Regnet faller inte under de perioder det brukade göra och temperaturerna har ökat dramatiskt. Det fick mig att börja göra research om orsakerna till förändringarna. När jag för en tid sedan fick höra talas om Greta Thunberg och de andra unga klimataktivisterna blev jag inspirerad att dra igång en egen klimatstrejk.
I början strejkade du ensam. Har fler anslutit sig nu?
– Först var det bara jag, och ibland även mina syskon. Men sedan några veckor tillbaka har studenter på Kampala International University också börjat strejka liksom elever på ytterligare en skola. Så det växer i Uganda nu, även om det inte har uppmärksammats på nyheterna här ännu. Jag vet inte om journalisterna sover eller vad de gör, men det är inte alls samma medieuppmärksamhet kring det här som hos er tyvärr. Faktum är att det bara är ett fåtal människor i Uganda som vet att strejkerna pågår, och det är tack vare sociala medier.
Vilka förändringar hoppas du att klimatstrejkerna ska leda till?
– Jag vill att regeringen i Uganda tar till åtgärder mot plastnedskräpningen, men också att de ska sluta exploatera våtmarker och skövla skog. Det huggs ner väldigt många träd här för att starta upp industrier och myndighetspersonerna som tar besluten saknar ofta kunskap om de negativa effekterna. Afrika hör till de regioner som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, så krismedvetenheten måste öka bland våra ledare. De måste lyssna på oss och agera innan det är försent.
Vad skulle du vilja säga till någon som inte förstår allvaret i klimatfrågan?
– Att förneka klimatförändringarna är som att låsa in sig i ett brinnande hus – då har du ingen chans att överleva. De som förnekar klimathotet, vilket ofta är äldre personer, borde inte inte tillåta sig själva att vandra på den destruktiva vägen när de kan agera här och nu.
Idag kommer det att genomföras över tusen klimatstrejker runt om i världen. Varför tror du att Fridays for future har fått så stor spridning?
– Jag tror att klimatstrejkerna har öppnat väldigt mångas ögon och fått dem att inse att vi befinner oss i en akut situation. Om ingen agerar kommer det att vara förödande för oss alla.
Maria Holm
Lilly Platt
10 år, Utrecht, Nederländerna
Hur ska du protestera idag?
– Jag kommer att strejka utanför det holländska parlamentet och jag hoppas att de släpper in mig.
Varför strejkar du?
– För att politikerna ska lyssna och för att vår regering ska följa Parisavtalet så att vi når 1,5-gradersmålet och minskar utsläppen. Jag vill att fler ska inse vad som är på gång.
Vad är det du tycker att vi vuxna inte förstår?
– Ni måste inse vad mänskligheten har gjort mot världen. Så många djur har dödats av mänsklig girighet. Ni måste förstå hur mycket haven har lidit. Politikerna och ni vuxna måste lyssna, läsa på och öppna era ögon.
Du har skolstrejkat nu 25 fredagar på raken, hur började allt?
– I september 2018 såg jag en video på Greta Thunbergs skolstrejk. Jag var bara tvungen att göra samma sak. Det var så allt började. Jag började skolstrejka varje fredag och under min tredje strejk träffade jag Greta när hon var på besök i Haag. Vi pratade om klimatet och flätade varandras hår.
Du brukar ha med dig din mamma, eller hur?
– Ja, hon eller min morfar följer alltid med mig, men de håller sig i bakgrunden. Det är jag som vill strejka. De flesta som kommer fram är trevliga. Men en gång sa en man åt mig att gå tillbaka till skolan eller gå hem och bygga Lego. Jag gillar inte ens Lego.
Varför är det så många unga människor, framförallt tjejer, som följer i Gretas fotspår?
– För att hon förklarar vad klimatkrisen är så att fler förstår hur illa det ligger till. Barn har en viktig röst. Även de minsta personerna kan ha de starkaste av röster. Om klimatkrisen får löpa amok… det är en fruktansvärd tanke.
Du är bara 10 år gammal, hur hanterar du rädslan?
– Jag agerar och då bidrar jag till förändring. Det gör mig lugn. Vi behöver färre ord och mer handling.
Eigil Söderin
Luisa Neubauer
22, Berlin, Tyskland
Hur startade ditt engagemang för miljö- och klimatfrågorna?
– Jag tror att de flesta åtminstone snuddar vid miljöfrågorna under skolåren, och att några stannar upp för en stund och tar sig tid att sätta sig in i frågan mer. Jag antar att jag var en av de personerna. För att det är existentiellt. Det handlar om oss alla.
Vilken typ av aktivism ägnar du dig åt nu?
– Vi strejkar varje vecka. Vi inspirerades av Gretas historia om hur unga människor kan göra skillnad, och använde den som en startpunkt för en nationell – numera internationell – ungdomsrörelse. Det handlar inte bara om en person som står och håller i en skylt, utan ett nätverk, en rörelse, som koordinerar hundratusentals unga människor i massor av olika länder. Här i Tyskland startade vi i december och hade vår första strejk i 14 olika städer samtidigt. Nu deltar över 200 städer landet runt och vi mobiliserar tiotusentals unga människor varje vecka.
Vilken enskild händelse har varit mest positiv hittills i din klimataktivism?
– Det var den 25 januari, när vi arrangerade en klimatstrejk i Berlin. När jag sökte tillstånd för den frågade polisen hur många som förväntades komma, och jag svarade 800 personer, vilket var dubbelt så många som vi brukade ha. Sedan blev det över 10 000 personer som kom, den största klimatstrejken någonsin i Tyskland. Det var ganska otroligt.
Varför tror du att den här unga klimatrörelsen har fått så stort genomslag över hela världen?
– Jag tror att Greta skapade ett slags momentum, där folk inte längre kunde förbise klimatkrisen. Sedan kom IPCC-rapporten som tydligt säger att vi måste hålla oss under 1,5-gradersmålet, och konferensen i Polen som visade att vi inte kan förlita oss på att andra ska göra sitt jobb, för det gör de inte. Jag tror att allt det här tillsammans skapade ett momentum kring berättelsen om att unga kan göra skillnad. Jag tror inte att vi hade kunnat starta de här klimatstrejkerna för ett år sedan.
Vad kommer hända 15 mars?
– Vi kommer ha den största klimatstrejken som någonsin ägt rum i Tyskland. Vi väntar oss enorma deltagarsiffror. Det finns många anledningar för unga tyskar att strejka just nu, för det är mycket som går åt fel håll och regeringen verkar inte ha någon plan för en politik som ligger i linje med Parisavtalet. Det kommer att bli stort.
Gustav Gelin
Alexandria Villasenor
13, New York, USA
Hur blev du klimataktivist?
– Jag växte upp i Kalifornien och ett år torkade vår lokala sjö ut helt. Man kunde gå över sjön och se en massa döda fiskar. Det är ett av mina tidigaste minnen och jag förstod att något inte var normalt. Förra året var jag på besök hos släktingar i Kalifornien när de stora bränderna pågick. Jag bodde bara en timme bort och det var världens sämsta luftkvalitet och jag har astma. Röken tog sig in i huset och jag tvingades lägga blöta handdukar vid dörrkarmen och behövde ha luftfilter. Det var väldigt läskigt. Då började jag läsa på om vad som händer med luften och varför bränderna startade. Och så såg jag Gretas tal från COP24, där hon uppmanade folk att gå ut och strejka vid sina lokala parlament. Men eftersom New York inte har något parlament så bestämde jag mig för att strejka utanför FN-huset, för det är där hela världen möts. Jag började den 14 december, så den här veckan blir min 13:e strejk. Jag står varje fredag i ungefär fyra timmar.
Vad säger dina lärare?
– Mina lärare är väldigt stödjande. De låter mig lämna läxorna sent, eftersom de förstår min aktivism. Många av mina klasskamrater förstår inte vad klimatförändringarna är, så de förstår inte varför jag strejkar. Men jag får mycket stöd från skolor som vill strejka den 15 mars.
Varför tror du att den här rörelsen har fått så stort genomslag?
– Jag tror att den har fått sådant genomslag eftersom Greta satte strukturen när hon började skolstrejken. Och för att många av oss inte får rösta och därför inte har någon röst där vi kan säga vilken förändring vi vill ha i världen. Då är strejk ett av de bästa sätten för oss att nå ut med vårt budskap. Det är direkt aktion och civil olydnad, där vi kan sätta press på våra världsledare.
Vad säger du till någon som inte förstår behovet av aktion för klimatet?
– För att citera Greta: Förändringen kommer vare sig de vill det eller inte.
Och vad säger du till någon som funderar över att bli klimataktivist?
– Att de ska gå ut och skolstrejka. Vi kommer inte ha tid att gå till skolan längre, det kommer inte finnas tid att ha ett liv. Jag säger till andra ungdomar att de måste börja involvera sig i samtalet om klimatet, för att deras generation, min generation, står på spel.
Gustav Gelin
Elisa Furlan
21, Siena, Italien
Varför engagerar du dig i Fridays For Future (FFF)?
– Mitt framtida yrke som läkare ska vara att rädda liv, men om det inte finns liv att rädda är det meningslöst. Således anser jag att klimatkrisen är det viktigaste att ta itu med just nu.
Hur skulle du beskriva FFF i Siena?
– Rörelsen här i Siena engagerar alla åldrar och yrkesgrupper, både lärare och arbetare, studenter och föräldrar, borgmästaren och universitetsledningen. Siena ligger långt framme i miljöfrågor, och staden är koldioxidneutral sedan 2011. Vi strejkar inte utanför kommunhuset, utan träffas på torget och diskuterar klimat och hållbarhet. Det är som ett stort möte.
Är rörelsen spridd i Italien?
– Ja, omkring 70 städer i Italien är med i FFF. Det arrangeras studentstrejker varje fredag. I Bolzano strejkade 3 000-4 000 studenter nyligen. Alla universitet försöker göra något. Enda problemet är att italienska medier inte berättar om allt som händer inom FFF här i Italien, de skriver mer om strejkerna utomlands.
Vad tänker du om Italiens och världens ledares sätt att tackla klimatproblemen?
– Dessvärre tycks föreställningen ”syns det inte, så finns det inte” styra. Men när vi verkligen kan se hur allvarlig situationen är så kommer det att vara för sent.
Vad anser du att politikerna borde göra?
– Vi borde omedelbart införa en global skatt på koldioxidutsläpp, och se till att företag också investerar i klimatpositiva saker som att återbeskoga mark. Italien måste följa de nordiska ländernas exempel och investera i förnybar energi och förändra vanorna hos vanliga människor. Det finns fortfarande städer i Italien som inte sopsorterar och människor som inte känner till grundläggande saker som återvinning.
Tror du att det fortfarande är möjligt att rädda klimatet?
– Jag har inte stort förtroende för dagens ledare, men hoppas att de inser allvaret, eftersom min generation är den sista som kan göra något. Om det så bara finns minsta möjlighet att något förändras till det bättre så är det värt det.
Vad är du beredd att göra om ledarna inte lyssnar?
– Vi kommer att fortsätta att insistera, och med tiden kommer fler att ansluta sig. Ett helt folk mot en minoritet är en seger, vi fortsätter strejka tills de tvingas lyssna.
Hur ser du på den stora spridning Greta Thunbergs enskilda initiativ har fått?
– Greta var den tändande gnistan till en revolution i vår epok. Ibland räcker det med en liten gnista för att tända en stor eld.
Karin Holmberg
Emmy Wahlström
15, Umeå, Sverige
Hur startade ditt engagemang för klimatfrågan?
– Det var nog när jag var omkring 13 år och först hörde talas om hur isbjörnarna riskerar att utrotas. Jag började läsa på lite mer, och så fortsatte det därifrån. I höstas var jag med och startade en lokalklubb inom Fältbiologerna här i Umeå och några jag träffade genom organisationen tipsade mig om att de höll på att strejka på fredagar utanför kommunhuset. Så då hängde jag på dem.
Vilka förändringar vill du se?
– Just i Umeå har vi lämnat in ett medborgarförslag om att vi vill att kommunen ska ta sig an en klimatomställningsplan, som sedan följs upp varje år för att säkerställa att kommunen gör sitt för att nå 1,5-gradersmålet. För mig personligen handlar strejken också mycket om att jag vill kunna vara där och illustrera för politikerna att det är min och min generations framtid de skiter i. De måste sluta vara så försiktiga. Tänk ur ett framtidsperspektiv istället för ur ett nuvarande business-perspektiv!
Varför tror du att Fridays for future har fått så stor spridning?
– Jag tror det är många som inte riktigt vet vad de ska göra för att göra skillnad. Och när det nu kommer en möjlighet, och många sluter upp, så tänker många ”wow, det här är ju jättebra”. Det är ganska enkelt att göra, men det ger stora effekter eftersom vi är så många.
Vad skulle du vilja säga till andra som funderar på att involvera sig i klimataktivism?
– Gör det! Sök upp och gå med i organisationer som Fältbiologerna. Man får jättemycket pepp och stöd av att vara omgiven av likasinnade och engagerade människor.
Maria Holm
Piper O´Conell
16, Cairns, Australien
Hur startade ditt klimatengagemang?
– Jag läste IPCC-rapporten som kom i höstas och hamnade i en sorts depressivt tillstånd. Jag kunde inte skaka av mig känslan av förestående undergång och kände mig nästan berövad på min framtid. Jag kunde inte se hur det kunde vara rättvist att vd:ar för miljondollar-företag behövde tjäna ännu mer pengar för att köpa ett sjätte semesterhus på bekostnad av den framtid jag brukade tänka mig att jag hade. Allt kändes meningslöst, eftersom ingenting förändrades och jag ensam saknar möjlighet att påverka. Det gick några veckor innan jag insåg att även om jag inte ensam kan rädda världen så kan jag i alla fall förändra mitt eget sätt att leva. Enligt ett test jag gjorde skulle det krävas 4,8 jordklot om alla levde som jag. Idag är jag nere på 1,9 jordklot. Det räcker inte men jag har gjort drastiska livsstilsförändringar på kort tid.
Hur är klimatsituationen i Australien idag, vilka förändringar jobbar du för?
– Halva landet står i lågor, medan den andra halvan dränks. Jag och andra studenter som skolstrejkar jobbar för tre huvudmål nu: Att stoppa Adani (indiskt bolag som planerar en jättelik kolgruva i i Queensland), att stoppa all ny kol- och gasanvändning och ställa om till 100 procent förnybar energi till 2030.
Är din skola stödjande?
– Min skola är inte stödjande alls, och ironiskt nog jobbar bägge mina föräldrar för regeringen. De skulle alla föredra att jag var i skolan, men jag skulle föredra att min framtid inte föll samman inför mina ögon.
Vad säger du om de australiensiska politikernas sätt att bemöta klimathotet?
– De gör ingenting för att komma till rätta med klimathotet. Det är det värsta. Visst, de kan ta betalt för plastpåsar, men vad spelar det för roll när de bränner kol som om det vore ett tidsfördriv? Det är avskyvärt och måste förändras nu, de kan inte vänta tills folk i min ålder tar makten.
Hur är det att växa upp med hotet om klimatkatastrofen?
– Det är skrämmande. Jag kommer alltid att minnas det ögonblick då jag förstod klimathotet och världens tyngd placerades på mina axlar. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att veta att jag inte är ensam om problemen. Tiden stannade upp när min generation ärvde en kamp, som är så svår att vinna. Men det betyder inte att vi inte kommer att försöka.
Vilket är ditt budskap till världen?
– Om jag kan minska mina klimatavtryck så mycket på så kort tid, så kan alla göra det. Och det börjar med den återanvändbara kaffekoppen, och med att släcka ljuset när du lämnar ett rum. Vi har ingen tid att förlora, och vi har ingen rätt att beröva barn och djur en trygg livsmiljö. När dagens regeringar är borta, när de styrande är aska, då är vi kvar och kämpar för vår överlevnad i orkanen de orsakade.
Karin Holmberg
Karla Bautista Garcia
17, México DF, Mexiko
Hur startade ditt engagemang för klimatfrågan?
– Det var när jag hörde talas om Greta Thunberg i början av året. Jag tyckte att det lät kul med skolstrejk varje fredag och blev väldigt inspirerad av vad hon sa. När hon föreslog en global strejk för ungdomar i hela världen den 15 mars kände jag att jag också ville vara med och då tog jag initiativet till skolstrejken här i Mexico DF.
Vilka är de viktigaste miljöfrågorna i Mexiko just nu?
– Vi har en väldigt stor biologisk mångfald här, men på grund av miljöförstörelsen och den globala uppvärmningen hotas flera djur och växter av utrotning. Vi måste börja rädda vår biologiska mångfald nu, det går inte att skjuta på det tills imorgon.
Vilka förändringar kräver ni?
– En av de viktigaste sakerna som måste förändras är energiförsörjningen. Vi vill att man ska utnyttja att vi är ett varmt land med många soltimmar och börja byta ut fossil energi mot solenergi.
– Jag tror att alla medborgare, både unga och gamla, måste bli mer medvetna om sitt eget ansvar för att rädda klimatet och försöka påverka politikerna att också göra det.
Vad ska ni göra idag?
– Jag och några andra elever på min skola ska vara med i strejken. Mellan klockan 8-12 kommer vi vara på Zócalo som är det största torget här i Mexico DF. Klockan 12.30 kommer flera andra unga ansluta. Då ska vi genomföra en klimatdemonstration och gå till Plaza de la Revolución. Det är inte bara här i huvudstaden som folk kommer att klimatstrejka. Elever från över 15 andra städer kommer delta i strejken på sina skolor.
Clara Lee Lundberg
