När nya byggprojekt uppförs på kommunens mark så finns det vissa miljökrav att hålla sig till. Dels finns ett program för miljöanpassat byggande som alla måste följa. Där ingår energikrav från Boverket på maximalt antal kilowattimmar per kvadratmeter och år för nya byggnader.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För att uppmuntra en bra utomhusmiljö finns även ett planeringsinstrument kallat grönytefaktor som säkerställer en viss mängd grönska på bostadsgårdar. Även vattenytor, jordmånens djup och möjligheten för regnvatten att tränga ner i marken uppmuntras. Byggnadernas väggar och tak tas också med i beräkningen genom gröna tak och klätterväxter.
– Vi har en uträkningsmodell där vi räknar ihop gröna eller blåa kvaliteter (blå för vatten, reds anmärkning). Gräsmatta har ett mindre grönvärde än en buske eller ett mastigt träd, förklarar Emmali Jansson.
Idén från Tyskland
Verktyget grönytefaktor utvecklades först i Berlin och importerades sedan till Sverige. 2001 i samband med bomässan Bo01 i Malmö. Henrik Sjöman som är vetenskaplig intendent på Botaniska tycker att modellen är bra.
– För byggnader har det här funnits länge, det är ett under att det tagit så lång tid innan det gröna tagits in i detta säger han, men tycker ändå att man kan höja ribban ännu mer. Bland annat anser Henrik Sjöman att större vikt borde läggas vid växternas läge, då rätt placering kan skydda mot väder och vind. Typen av växtlighet spelar också in.
– Man bygger mycket nära kusten nu, där det är vindutsatt, och då är frågan vilka träd som reducerar vind mest. Kron- eller pelarträd? Det är klart att det är pelarträd, de har ju krona ända ner till marken. Och barrträd har krona året om, det är bra på vintern. Att ställa krav på det också är jäkligt häftigt, säger han.
Sedan kan byggherren behöva satsa på växtskötsel i några år, så att träden hinner rota sig ordentligt. Stora växtbäddar skyddar mot översvämningar.
Grönytor planeras sent
En invändning som Henrik Sjöman har mot grönytefaktorn är att inhemska växter premieras.
– För mig som jobbar med växter är det inte hållbart att säga så. Vi har för få träd som är inhemska och många lider av allvarliga sjukdomar och skadeangrepp. När man tänker på hållbarhet och inte vet vad framtiden har att erbjuda så gäller det att satsa brett och även ha växter från andra delar av världen, förklarar han.
Sedan tycker Henrik Sjöman att grönytefaktorn kommer för sent in i själva planeringsprocessen, när mycket redan är satt.
– Ofta har man redan planerat rördragningen och husens placering, och sen tänker man att man ska ha en park också. Då kanske det blir grunda växtbäddar, då kommer man aldrig fram. Om man till exempel ska bygga ett underjordiskt garage så måste man kanske dimensionera det så att det håller för en meters växtbädd, säger han.
Energikraven inte nog
Apropå Boverkets energikrav tycker Fredrik Olson på Tailor Made arkitekter - specialiserade på smarta miljölösningar - att Boverkets energikrav på hus inte är jätteambitiösa.
– Ofta sätter enskilda kommuner eller särskilda projekt hårdare krav än Boverket, berättar han.
Så funkar det även med grönytefaktorer. Till exempel har den nya hållbara Stockholmsstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som är under konstruktion, skapat en ambitiösare variant än den grönytefaktor som används i Göteborg. Ett projekt där Fredrik Olson ändå tycker att Göteborg har varit visionärt är i markanvisningstävlingen på Gibraltargatan, där samtliga nya bostäder ska byggas i trä.
– Att säga ”ni måste bygga i massivträ och extremt energisnålt, annats får ni inte använda marken” är ett bra sätt för kommunen att ställa mycket högre krav. Det gäller att driva de stora byggherrarna framför sig. De kommer ju inte ta några initiativ själva, de satsar ju bara på maximal vinst säger han.
