Planerna går hand i hand med det lobbyarbete som flygbranschen sysslat med de senaste åren och som i korthet går ut på att vi inte behöver sluta flyga för att nå klimatmålen – vi stoppar hållbara bränslen i tanken istället. 

Faller som korthus

Men just nu ser det mörkare ut än på länge för branschens gröna planer. Den senaste tiden har en rad gröna flygplansbränsleprojekt pausats eller dragits in. I branschen talas det om att de faller som korthus.

Den gröna flygbränslefabriken i Långsele, som med dunder och brak lanserades så sent som 2022 och som skulle leverera hundratals nya jobb till trakten, har nyligen stoppats. Tidigare i somras hoppade Shell av ett projekt i Forsmark där det planerades för produktion av 90 000 ton grönt flygbränsle, vilket Affärsvärlden har skrivit grundligt om. För tre år sedan lanserades projektet med målet att anläggningen skulle förse SAS med minst en fjärdedel av bolagets globala behov av hållbart flygbränsle år 2030. EU:s innovationsfond hyllade initiativet och utlovade miljardstöd. Shell har också pausat bygget av en stor biobränslefabrik i Rotterdam, Nederländerna.

I Danmark meddelade nyligen den danska energijätten Ørsted att bolaget pausar ett utvecklingsprojekt för grönt flygbränsle söder om Köpenhamn. Ørsted har även tidigare gått ut med att man skrotar ett vätgasprojekt på Jylland.

Under sommaren kom beskedet från BP att företaget skalar ner sina planer på grönt flygbränsle och diesel. Kort därefter började den amerikanska energijätten Chevron varsla anställda vid den stora fabriken för biodiesel i Oeding, Tyskland. 

”Mandatperiodspolitik”

Elisabeth Wetterlund, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, tror att bränsleprojekten är ute ”lite, lite för tidigt”.

– Marknaden är inte redo. Samtidigt går det ju inte att vänta – någon måste våga gå först och satsa offensivt, men då måste det finnas en långsiktig avsättning för det de producerat, säger hon till Dagens ETC.

Om branschen ska kunna återhämta sig krävs betydligt mer långsiktighet i energipolitiken, påpekar hon. I nuläget råder dessutom en viss obalans på den internationella marknaden eftersom USA och Kina har jobbat mer med att stötta sin inhemska industri inom förnybart än vad EU har gjort.

– Det krävs en tydlig politisk vilja och riktning. Marknaden skapas av politiska incitament. Som det ser ut nu i Sverige har det blivit mandatperiodspolitik av de här besluten. Energipolitiken kan förändras snabbt, vilket skapar osäkerhet.

Ingen grön dröm

Men politisk ryckighet är inte det enda dilemmat för produktionen. Omfattade kritik från forskare och klimatrörelse har riktats mot projektens klimatnytta. Delsföratt skogen, som redan är hårt pressad, inte skulle räcka till som råvara. Om endast rester från träproduktionen skulle användas för att skapa bränslet, hade inte bränslet räckt till mer än en bråkdel av flygresorna, anser dessa kritiker.

Många påpekar också att det är missvisande att prata om ett "grönt" flygbränsle eftersom även bruket av biodrivmedel skapar utsläpp. Greenpeace rapport "Himlen är full – är det verkligen biobränslen vi behöver?" visade exempelvis att biodrivmedelsbruket på senare tid snarare har ökat utsläppen. Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet, är av liknande åsikt:

– Biobränslen är inte koldioxidneutrala utan kan tvärtom ge dubbelt så stora koldioxidutsläpp som de mest effektiva fossila bränslena. Besparingen kommer först över tid och är teoretisk, sa han till Dagens ETC tidigare.