– Debatten om mat och jordbruk handlar oftast om livsmedelssystemets symptom, som den ökande köttkonsumtionen, men bidrar mindre till förståelsen av drivkrafterna bakom systemet. Jag vill belysa vad som egentligen styr vad vi äter, säger Gunnar Rundgren.

Att köttkonsumtionen rakat i höjden under senare decennier är ingen slump, och det är inte alla typer av kött vi äter mer av. Den största ökningen står kyckling för.

– Det är inte konsumenternas efterfrågan som driver på utvecklingen. Att kycklingkonsumtionen ökar beror på att industriuppfödda kycklingar fodras med konstgödslad spannmål och soja, vilket gör köttet billigt. Kycklingkött passar in i livsmedelsindustrins modell, kan kryddas hur som helst och passar i olika färdigrätter, säger Gunnar Rundgren.

Chips mer lönsamt än potatis

Gemensamt för dessa färdiga livsmedel i färgglada förpackningar är att de innehåller blandningar av samma huvudingredienser: majs, socker, soja, vete, ris och palmolja. Billiga råvaror som i processad form kan säljas dyrt, och tillsammans står för närmare tre fjärdedelar av den globala kaloriproduktionen.

– Det är i de processade livsmedlen pengarna för industrin och handeln finns. Mjölk och potatis ger liten vinst, läsk och chips ger betydligt mer, säger Gunnar Rundgren.

Den stenhårda konkurrensen driver livsmedelsindustrin att ständigt öka värdet på råvarornas slutprodukter. Trots att råvarupriserna sjunkit som en sten lägger vi mer pengar på mat.

– Bönderna får allt mindre, mellanhänderna allt mer, konstaterar Gunnar Rundgren.

För att överleva måste jordbrukarna effektivisera, mer måste produceras till ett lägre pris.

– De drivkrafter som styr de mäktiga aktörerna i livsmedelsindustrin leder inte till att vi konsumerar hälsosam mat. God djurhållning och hållbart jordbruk premieras inte heller.

Istället gynnas det jordbruk som lämpar över kostnaderna på någon annan.

– De externa kostnaderna, för exempelvis miljöförstöring och övergödning, är större än värdet av det som produceras. Många bönder vill driva ett ansvarsfullt jordbruk men det går inte i den internationella konkurrensen, säger han.

Kommersialiseringen och globaliseringen av livsmedelsproduktionen inleddes med kolonialismen. Den första globala grödan som odlades i stor skala var socker.

– Det resulterade i samma skövling av landskap som vi i dag ser vid soja- och majsplantagerna i Brasilien, de jättelika veteodlingarna på prärien i USA, och palmoljeodlingarna i Malaysia och Indonesien, säger han.

Det handlar om extremt specialiserad odling för en global marknad, som är möjlig tack vare billig olja, effektiva jordbruksmaskiner och konstgödsel.

Förlorarna är småbönder, miljön och konsumenterna. Gunnar Rundgren har själv drivit ekologiskt jordbruk och var en av grundarna till KRAV. Han har också anlitats som konsult av FN och Världsbanken vid många biståndsprojekt.

– En stor del av biståndet handlar om att få in självhushållande småskaliga bönder i det moderna marknadsekonomiska systemet. Men när småbönderna ska konkurrera med högeffektiva megajordbruk på en avreglerad global marknad är de helt chanslösa.

Riskabel strategi

De storskaliga monokulturerna kan liknas vid öknar. Jorden utarmas och de ekologiska kretsloppen ödeläggs.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vad säger du till dem som säger att storskaligt industriellt jordbruk är nödvändigt om maten ska räcka till en växande befolkning?

– Då bortser man från att problemet i dag är global överproduktion, inte för lite livsmedel. 70 procent av de som svälter är landsbygdsbor som arbetar i jordbruket, men värdet av deras arbete minskar stadigt till följd av den globala konkurrensen som pressar ner råvarupriserna. Avregleringspolitiken är förödande för dem, säger han.

Systemet slår olika, men det drabbar också den rika världen. I Sverige övergavs den inhemska självförsörjningen när vi gick med i EU.

– Det är en riskabel strategi. Det globala handelssystemet är sårbart, och beroende av att allt från banker till transporter fungerar, säger Gunnar Rundgren.

Så länge handelssystemet fungerar så svälter vi inte, vi blir tvärtom fetare och kurvan för välfärdssjukdomar pekar stadigt uppåt.

– Jag vill slå hål på den neoliberala myten att konsumenten har makt. Många har gått på lögnen att de rätta valen i affären kan förändra världen. Visst kan det få positiva effekter att välja ekologiskt och närproducerat men det löser inte problemen med ett globaliserat livsmedelssystem. Vi måste producera mer mat utanför systemet, kasta grus i frihandelsmaskineriet och kräva politiska förändringar, säger Gunnar Rundgren.