Tidigare har man trott att ett varmare klimat får nya växter att flytta sig norrut. Nu visar en ny europeisk forskningsstudie att kväveföroreningar spelar en större roll än klimatförändringarna när det gäller etablering av nya växter. Det är 2,6 gånger vanligare att växter förflyttar sig västerut, där kväveföroreningarna är större, än norrut.

Revsmörblomma och teveronika hör till de arter som gynnas av kväverika marker. Den genomsnittliga hastigheten som de kväveälskande växterna breder ut sig med är drygt 3,5 kilometer per år.

Under flera decennier har forskare följt och analyserat hur 266 skogsväxtarter i Europas skogar har brett ut sig. Några av de första mätningarna gjordes redan i början av 1930-talet. Flera av Europas mest kända skogar ingick i studien, till exempel urskogen Białowieża i Polen. I Sverige ingick skogar i Skåne och på Öland. 

˗ Det mest intressanta budskapet är att den här förändringen främst inte drivs av klimatförändringar. Det visar istället tydligt hur även annan miljöpåverkan, orsakad av människan, kan påverka spridningen av arter och förändra ekosystem, säger Anne Bjorkman, lektor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Hon menar därför att det är viktigt för beslutsfattare och markförvaltare att förstå de komplexa sammanhang som det ofta är frågan om, för att kunna sköta om ekosystemen.

Idag handlar i princip all bekämpning av invasiva växter om att utrota växterna och förhindra att de sprids av människor. Att jobba förebyggande genom att minska tillförseln av kväve, diskuteras däremot sällan. Tvärtom vill regeringen öka kvävegödslingen i skogen för att öka skogens tillväxt, något som även Miljömålsberedningen har föreslagit. Förslaget har mött kritik från miljörörelsen och en del forskare.

˗ Vår studie tyder på att kvävegödsling i svenska skogar skulle ha en stark effekt på artsammansättningen av skogarnas markvegetation, framför allt om gödsling pågår under ett antal år, säger Anne Bjorkman.